I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

I denna studie belyses pedagogers syn på olikheter och om synen kan härledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan påverka pedagogers syn, såsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhällsnormer och styrdokument. Klasslärarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven är en frågeställning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn på olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsätt påverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsättet belyses och diskuteras.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.

När en person drabbas av en magtarmsjukdom påverkas hela kroppen. Att leva med problem från mage och tarm innebär en osäkerhet eftersom det inte går att veta från den ena dagen till den andra hur man ska må. Då det gäller magtarmsjukdomar upplevs ofta en stor förändring i livet, för många blir det en svår livskris. Det svåraste upplevs av de flesta att inte se ut som vanligt, trots sjukdom. Detta leder lätt till dålig förståelse bland de människor som man möter.

 Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning.

Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken.

Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten.För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik.Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjälp av språket. Vi avsåg även att undersöka förutsättningarna för en sådan undervisning. Vi ville se till både individ-, grupp- och organisationsnivå. Ytterligare en specialpedagogisk frågeställning som vi avsåg att undersöka var hur barn i behov av särskilt stöd gynnas av detta arbetssätt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med språket på ett medvetet sätt i sin matematikundervisning.