Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Den här studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgått från tre metoder, observation, intervju och enkät för att ta reda på vad barn gör och befinner sig på förskolans gård, pedagogens roll och syn på utevistelse och vad föräldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön används mest som starthjälp, för att leken ska komma igång, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus är att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstå. Samtliga pedagoger i studien ansåg att utevistelsen är oerhört viktig men att den sällan planeras utan utgår mest från frilek.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksammapedagoger.

Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden..

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn på leken och hur den förändrats över tid. I vår litteraturstudie framkom att samhällets skiftningar har påverkat synen på lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av både lekens form och verksamhetens struktur som påverkar förutsättningarna för barns lek.        Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna är inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan är viktig men att det är den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn på vad lek är, vad den betyder för dem och hur den ska vara.Pedagogens förhållningssätt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsättningarna för barns lek ser ut.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Vårt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lärande och lärarens uppdrag. Vi vill ge en förståelse om vilka förmågor som lärarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkäter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i årskurs 1 för att få en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska känna sig trygga med de äldre eleverna. Utifrån elevintervjun visade det sig också att eleverna i förskoleklass tycker att det är roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjälper dem.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke på barn som har ett utagerande beteende. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i både didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken är pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. Då detta resultat kändes statiskt och lämnade flera frågor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollärare i förskoleklass. Intervjufrågorna baserades på resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och på föreliggande studies teoretiska inramning, det vill säga Martin Bubers relationsfilosofi.

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.