I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialPedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det Pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med Pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

Samspelets betydelse mellan Pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många Pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka Pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialPedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det Pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med Pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket läromedel Pedagoger väljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade också till att ta reda på hur Pedagogerna använder läromedel i sin undervisning, samt att ta reda på om Pedagogernas behörighet spelar någon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmärksammade vi att det fanns få forskare som skrivit om just det som vi riktat vår undersökning mot. Däremot fanns källor som bland annat skrev om förhållandet mellan läromedlet och läroplanen (Johansson, 2006) och förhållandet mellan Pedagog och läromedel (Stendrup, 2001). Vi har även tittat på rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som Pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldsPedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 49 Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar ? utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektiv Författare: Maria Hansson & Malin Larsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005-12-15 Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som Pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-Pedagogens yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-Pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-Pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-Pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på Pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser Pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.  Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola.Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör Pedagogerna inom grundsärskolan?Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur Pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gång har vi förstått det som att man som Pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och Pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma Pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och Pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och Pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att Pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och Pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien är att få en så bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och Pedagoger på förskolan. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgår från följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och Pedagoger kring konflikter och vilka strategier använder de för att lösa konflikter? Vilka känslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frågeställningarna har jag används mig av kvalitativa forskningsmetoder så som barn och Pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder på att barn använder sig av följade strategier när de hanterar konflikter: går där ifrån, hämtar en Pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.