I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste Pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år. Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen?2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år?3.

The purpose of this thesis is to explore whether male kindergarten teachers perceive additional expectations from their surroundings (such as co-workers and parents). Furthermore, we aim to understand and explain how these expectations are related to gender norms and hierarchies in society, that is social constructions concerning what men and women should do and be like. In addition, the thesis aspire to understand and explain how these constructions relate to more specific social constructions about sexual molestations in kindergarten contexts and explore how these discourses influence male kindergarten teachers in their work including which strategies they use in order to cope with them.How do male kindergarten teachers perceive additional expectations from their surroundings?How do male kindergarten teachers perceive the effects and consequences of the social constructions about sexual molestations in kindergarten contexts? Do they use coping strategies in order to attend to the expectations projected on them, and if so, what kind of strategies? The thesis is based on a phenomenological approach and conducted through interviews with six male kindergarten teachers. The interviews were directed with an interview guide in hand while allowing for spontaneous input from the interviewee.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre Pedagogers tankar om barnens fria lek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser Pedagogerna på barnens fria lek? Hur arbetar Pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser Pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vår studie består av tre Pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen på den valda avdelningen. Syftet med studien är att belysa de tre Pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen på den valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar Pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med deras handlingar, detta främst genom samspelet mellan Pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre Pedagogernas syn på barnens lek är av stor betydelse, Pedagogerna anser att man som Pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnens villkor. Under studiens gång visade det sig att Pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, Pedagoger, utveckling..

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga Pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga Pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad Pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur Pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som Pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju Pedagoger.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan Pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur Pedagogisk dokumentation används av sju Pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser Pedagogerna för syfte med den Pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar Pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer Pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig Pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande Pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de Pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.Uppsatsen belyser hur Pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram Pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Fokus i denna studie har legat på två mobila förskolors görande av måltid. Den mobila förskolans avdelning består av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, där vårt främsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- måltiden samt hur Pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsättningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi även genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av våra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under måltidssituationen. Våra slutsatser är att måltiden på de två mobila förskolorna trots till synes likadana förutsättningar utformades på olika sätt gällande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna på de mobila förskolorna väljer själva hur och var måltiden utformas.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som Pedagog anpassa den Pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, Pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa livet, tron och författarskapet av Petrus Raattamaa (1885-197?). Petrus Raattamaa har hittills varit okänd i den litterära världen. Till analysen har jag använt den biografiska metoden. Undersökningsmaterialet består av hans fyra böcker, av vilka en är skriven på finska, de övriga på svenska.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur Pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Studiens syfte är att belysa Pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur Pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse Pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet Pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av Pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera Pedagogens roll i kontakttagandet mellan små barn som inte använder ett utvecklat verbalt språk. För att få empiri till studien utfördes observationer på tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi på hur barnen tar kontakt med varandra samt hur Pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. Därefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag på dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att få en bild av hur Pedagogerna ser på sin roll i de små barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgångspunkt i studien har vi använt en tolkande ansats.