Som blivande Pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som Pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som Pedagog kan använda skolträdgården som ett Pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar Pedagogerna med en skolträdgård som ett Pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom Pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett Pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med Pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som Pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem Pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Pedagoger på två förskolor med olika Pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur Pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur Pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju Pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur Pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra Pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan Pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som Pedagogiskt verktyg i förskolan ur Pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett Pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som Pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som Pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

I min essä skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfällen i förskolan. Jag vill att barnen ska få med sig så många positiva upplevelser som möjligt inom matematiken från sin förskoletid. Förskolans läroplan är tydlig med att matematik är viktigt på förskolan. Varför anser man att den är det? Det finns fyra strävansmål i matematik.

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans läroplan. Därför valde vi att genomföra vår studie med syftet att ta reda på och belysa Pedagogers syn på den fria leken i förskolans verksamhet i relation till Pedagogens ansvar. Studien avgränsades till synen på den egna rollen i barnens fria lek samt hur Pedagogerna påverkar barnens fria lek och därmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett Pedagogperspektiv. Vi har också haft som utgångspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation får för den fria leken och barnens utveckling enligt Pedagogerna.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkäter för att få fram Pedagogers syn på den fria leken i förskolan i relation till Pedagogens ansvar.

I detta arbete kommer ni få ta del av hur fyra verksamma Pedagoger beskriver musik och musik som ett språkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet är att studera hur Pedagoger beskriver musik som språkutvecklande verktyg i det Pedagogiska arbetet på förskolan. Detta syfte är sedan utformat till två frågeställningar. Varför musik som språkutvecklande verktyg är viktigt ämne, är av den anledningen att den är avgörande för barnets hela språkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom när vi läste om det Uddén (2004) skriver angående musiken inom lärarutbildningen.

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. Utgångspunkten för undersökningen var att jämföra två förskolors sätt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i Pedagogers förhållningssätt inom arbetet med matematik i förhållande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att få fram ett resultat föll valet på att studera hur Pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgångspunkt i Läroplanen, Lpfö98. Betoningen ligger på barns lust att lära samt att studera hur medvetna Pedagoger är om matematik i sitt arbetssätt och det matematiska språket.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där Pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige.

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans värld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur Pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rätta verktygen till att lösa konflikterna själva så stärks barnens självförtroende och de känner sig trygga i sig själva. Vi lyfter fram olika författares syn på vad konflikter är, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på relationen mellan barn och vuxna som innebär att barn lär sig i samspel med andra, samt Johanssons syn på Pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.SYFTE: Syftet med arbetet är att se hur konfliktlösningen går till ute i två olika förskole-verksamheter och hur samtliga Pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.METOD: Vi är nyfikna på att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur Pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur Pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det Pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio Pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som Pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den Pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka Pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.