BakgrundKonflikter är en vanlig företeelse i förskolans vardag. Både den litteratur vi tagit del av och Pedagogerna i undersökningen tar upp att en konflikt innebär en oenighet mellan barnen. Undersökningen tar upp att känslor är en stor orsak till många konflikter. För att konflikten ska kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det betydelsefullt med bra kommunikation.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur Pedagogerna går till väga för att lösa de konflikter som uppstår mellan barnen i förskolan.MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av observationer och intervjuer i förskolan. Vi har observerat några konfliktsituationer i förskolan för att på så sätt få syn på Pedagogernas sätt att hantera dessa.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och öka förståelsen för Pedagogernas berättelser om att arbeta med leken som ett lärandeverktyg samt lekens betydelse för barns lärande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte använde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjälp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanställa ett resultat. Studien visar Pedagogernas berättelser om leken som lärandeverktyg och att de anser att leken präglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i Pedagogernas berättelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

This essay deals with the issue of children and stress, and the impact that stress can have on children. The purpose has been to explore how I, in my role as teacher, can prevent children from developing stress in preschool, and how I can prevent stress to develop inside of my own department. My essay is structured as follows: First, I describe my practical work with children. Then I analyze some research literature on stress, and finally I reflect over what I have described earlier and try to connect the practical with the theoretical.In the practical part of this essay I describe the various events that I have observed during my work in preschool, where I have seen how stress can affect both children and teachers. Then I describe how the increasing size of children?s groups can create stress because of the noisy environment of the department.

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal Pedagoger på typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen säger också att skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken syn lärarna hade på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det är viktigt att lärare är medvetna om hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har när de bemöter sina elever, för att inte förstärka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den Pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om Pedagogernas roll i det Pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialPedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser Pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser Pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans Pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialPedagoger under handledning med resurs/Pedagog spelades in.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt.

Abstract Arbetets art: C-uppsats i barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal:40 Titel: Pedagogers syn på vilket stöd som ges barn med DAMP i förskolan. Författare: Malin Persson och Malin Rosquist Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum 2005-12-15 Bakgrund: Vi har utgått från Gillbergs teori om DAMP samt Freltoftes och Juuls teorier om vilket stöd man som Pedagog kan ge barn med DAMP. Debatten angående diagnostisering eller ej mellan forskarna Gillberg och Kärfve tas även upp. Syfte: Syftet med vår undersökning är att komma till insikt om det finns likheter och/eller skillnader mellan ett låginkomst område och ett höginkomstområde i Malmö gälland Pedagogers syn på stöd som ges barn med DAMP i förskolan.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syftet med studien var att belysa hur Pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lärande för barn på förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal från två olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. För att väga Pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, där vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vår studie fick vi fram tre förhållningssätt som Pedagogerna hade när det gällde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se att de flesta av Pedagogerna ansåg att det är värdefullt för barnen att Pedagoger är deltagande i leken.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som Pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske Pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer Pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avPedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen Pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

The purpose of this study has been to examine different aspects of the professional role of the high school librarian, especially the educational role, and its delimitations to the teacher's role. The methods that were used were studies of literature within the subject area and qualitative interviews with high school librarians and high school teachers of social studies. Andrew Abbot's theory on the system of professions was used in the analysis of the results of the study. The high school librarians who were interviewed enabled access to information, both intellectually and physically. They helped students develop information seeking skills and they functioned as educators and counselors.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin.

Syftet med detta examensarbete är att se hur det multimodala lärandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjälp utav tre frågeställningar. Med hjälp utav de tre frågeställningarna vill vi ur ett barn - och Pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill även som blivande KME-lärare se hur Pedagogerna på förskolan använder sig utav estetiska uttryckssätt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssätten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vår frågeställning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjälp utav barnintervjuer, enkäter till Pedagogerna och observationer utav både barnen och Pedagogerna.