Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som Pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

This essay is about children in grief. This subject is very wide, therefore I have chosen to focus on childrens questions in relation to losing someone close to them. I got the idée for this study in 2004 when the tsunami hit south Asia.The result in this study reflects three different Pedagogues experiences about how they have experienced childrens questions when they have lost a person near to them. During this study I have reached the knowledge that as an adult you should answer childrens questions straight and honestly. It is important that children get information about what has happened, they must get a chance to participate.

My essay is about a dilemma that came up on a preschool that I worked in. My purpose with my essay is to examine and to get an understanding for what children with attachement and separation anxiety goes through, and how a preschool teacher the best way can help them.The background story is about a boy named Sixten (not his real name). When separated from one of the preschool teachers Sixten exhibits a great deal of separation anxiety. In the story I give some clear examples of situations where Sixten displays this separation anxiety. I have in the essay viewed it from different perspectives and I have questioned my own role as an educator, but also my entire team.

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och Pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att Pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror Pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som Pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av Pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Studien belyser ämnet problemlösning inom montessoriPedagogiken Syftet är att utmana föreställningen om att montessoriPedagogiken kan vara till stöd för att lättare kunna lära barnen att kunna själva med stöd av en Pedagog, baserat på Maria Montessoris ledord ?Hjälp mig att hjälpa mig själv?. Studien har koncentrerats till att titta på vardagssituationer och de tillfällen som kan uppkomma under dagen då Pedagogerna har möjlighet att stimulera barnens förmåga till att utvecklas till goda problemlösare. För att finna svar inom det formulerade problemområdet har observationer samt intervjuer genomförts för att spegla vardagen på en montessoriförskola. I studiens resultat presenteras hur montessorimetoderna hjälper barn att utveckla sin förmåga till att lösa problem genom Pedagogernas stöd, utrymme och tid för reflektion och med Montessoris framtagna arbetsmaterial..

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolePedagogers inställning till och användande av musik som ett Pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 Pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att Pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt Pedagogiska arbete både som mål och Pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder Pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur Pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma Pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk.

I vår undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med barn och Pedagoger från två förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur barn och Pedagoger tänker kring begreppet inflytande och hur Pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i våra intervjuer lyfter fram att det är i deras lek som de upplever sig själva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen såg på den övriga verksamheten beroende på vad Pedagogerna hade för förhållningssätt när det gällde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fånga upp barnens idéer och tankar krävs att man är lyhörd som Pedagog och ser på samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna själva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, måltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..

Vårt syfte med denna studie är att se hur Pedagoger som verkar inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till ämnesplanen på idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som Pedagogerna använder sig av. För att få fram ett bra resultat på detta utfördes det observationer på två stycken Pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med Pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte går att ge en Pedagog en specifik ledarstil utan att det är föränderligt och att Pedagogerna ändra sig beroende på olika klasser och situationer. Pedagogen använder den ledarstil som den känner fungerar bäst för den specifika situationen.

Syftet med min studie var att, med avstamp i anknytningsteorin, undersöka vikten av att skapa trygga relationer under inskolningen samt att synliggöra eventuella hinder för detta i förskolans praktik. Genom förskollärares röster ville jag även undersöka vilka för- och nackdelar det kan finnas med olika så kallade inskolningsmodeller med koppling till begreppen trygghet och anknytning. För att nå syftet med min studie valde jag att använda mig av kvalitativ metod i form av skrivna intervjuer via mail. Denna metod ansåg jag bäst lämpad, utifrån de förutsättningar som fanns i form av tid och i relation till studiens syfte, för att undersöka Pedagogers tankar och erfarenheter av trygga relationer, inskolning och eventuella hinder i förskolans praktik. Sju förskollärare med placering på förskolor i Malmö med omnejd deltog i studien och alla hade fler än fem års erfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet av min undersökning visar att alla deltagare såg trygg anknytning och trygga relationer som något ytterst viktigt i förskolans praktik. Dock blev det tydligt att de också upplevde barngrupperna som för stora och personaltätheten för låg.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför två Pedagoger arbetar med en viss modell vid läs- och skrivinlärning. Jag har velat ta reda på varför de använder sig av just den metoden de arbetar med och varför och hur de valt att arbeta med den. Två kvalitativa intervjuer gjordes med Pedagoger. Jag har också velat ta reda på hur mycket man använder sig av dator i undervisningen och om man kan se några för och nackdelar med detta. Jag har även genom intervju och genom att tagit del av material undersökt hur en Pedagog vidareutvecklat en arbetsmetod och implementerat den som ett nytt arbetssätt och hur det kan göras.

Vårt syfte med den här studien var att ta del av yrkesverksamma lärares tankar och erfarenheter kring sambandet mellan koncentrationssvårigheter och skolmiljö hos barn. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer som vi genomförde med tio lärare i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visade att lärarna hade liknande upplevelser av hur koncentrationssvårigheter kan ta sig uttryck hos barn, samt hur man som Pedagog kan underlätta skolsituationen för dem. De karakteristiska drag som alla lärare nämnde som typiska för barn med koncentrationssvårigheter var rastlöshet, impulsivitet och svårighet att behålla fokus. Vad samtliga lärare framhöll som något av det viktigaste i samarbetet med dessa barn var vikten av uppmuntran och beröm.