Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig.

Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på.Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande?Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.

Objective: The aim of this work is to find out how a number of educators work when giving children support and opportunities for language development.Questions:What have preschool for policy to monitor/assess the children?s language development?What experiences do teachers have of children who need support in language development?How do educator?s regard support from specialised educator?s? Do these efforts support the children to enhance language development?Methods: Qualitative methodology, Interviews with six teachers and two specialised educators from three kindergartens in the municipality.Summary of conclusions: The municipality in which the survey was conducted has a document that provides guide lines on how to work with children?s language development in school and preschool. Pedagogical documentation is a tool that teachers use in nursery school which educators and parents can follow, which shows children?s learning processes and learn strategies. Research shows that through play, music, creative activities, photos, etc.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

I varje klass går cirka fyra barn som lever under dysfunktionella förhållanden och det är upp till oss pedagoger att se dessa barn. Syftet med denna uppsats är att efter intervjuer med fyra personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar få en inblick i hur deras skolgång sett ut. Vilken hjälp, råd och stöd fick de från sina pedagoger? Hur vill de att en pedagog ska förhålla sig gentemot dessa barn? Vi valde Antonovskys´s KASAM som teori för att analysera vårt resultat som efter analys visade på följande slutsats, ingen av våra informanter upplevde att de fick någon hjälp eller något stöd i skolan och deras viktigaste råd till pedagoger idag är att VÅGA FRÅGA! Den forskning vi valde ?Se de tidiga tecknen ?och ?Barn från utsatta livssituationer? var relevant så tillvida att vi fick bekräftat att som pedagog måste du se alla barnen och du måste skaffa dig verktyg för att hjälpa dem. Vi känner att under utbildningen har vi inte fått så mycket kunskap om barn från dysfunktionella familjeförhållanden och vill med denna uppsats ta reda på hur barnen själv vill bli bemötta. Vi kom fram till att vår uppsats fyller en stor funktion eftersom det inte finns mycket om hur barnen själv har upplevt sin skolgång och hur de vill att pedagogerna ska förhålla sig till dem..

Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen.I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.