Vid bakteriologisk undersökning av ostmassa i svenska getostproducerande besättningar identifieras ofta den patogena bakterien Staphylococcus (S.) aureus. Bakterien kan spridas till ostmassan via kontamination från omgivningen eller via infekterad mjölk från getterna. För att minska risken att bakterien hamnar i ostmassan är det viktigt att hitta smittkällan. Syftet med denna studie var att undersöka om celltalsmätning och PCR-analys för S. aureus av tankmjölk kan vara ett effektivt hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar för att indikera juverinfektion med S.

I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma. Syftet med den här litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA är, vilka orsakerna är, vilka följder det kan få med särskilt fokus på fång, samt hur man kan förebygga utvecklingen av SARA. Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mängder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sänkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen från vommen, och SARA kan därigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och får därmed en större absorptiv förmåga. Vid ett snabbt byte går denna anpassning dock inte alltid tillräckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sänks. Även vommens mikroflora förändras vid utfodring med en större andel kraftfoder. I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses.

Oilseed rape is an important crop in Sweden and is grown on about 90000 ha today. The interest in oil seed pro-duction is increasing because of growing demand and high prices for oil seed both in Sweden and Europe. However, an increased intensity in the oil seed production can bring higher risk of yield losses due to fungal diseases. The purpose of this study was to investigate what different fungi are associated with oilseed rape under field conditions and if their incidence is correlated to crop establishment problems. This study was carried out in three parts: 1) investigations on fungal community structure in roots and rhizosphere soils from young spring- and winter rape plants sampled in failed respectively good establishment patches in four fields, 2) investigations on the pathogenicity of fungi isolated from oilseed rape in controlled environment and 3) investigations on the effect of different fungicide seed treatments on germination and early plant development in a field soil naturally infested with damping off- and Verticillium wilt pathogens. The studies on community structure using a combined approach of standard fungal isolation techniques and DNA based methods revealed a high fungal diversity in three out of four studied fields of spring rape and winter rape. For some unknown reason, very few fungal species were identified from the fourth field.

På Himmerfjärdsverket söder om Stockholm finns åtta luftade bassänger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresätta vattnet skapas en miljö där mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassänger på Himmerfjärdsverket står för nästan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och är därför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har några olika reglerstrategier utvärderats genom fullskaleförsök på verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger på ett tidigare utfört examensarbete vid Himmerfjärdsverket och ingår i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur trä kan vara ett hållbart och beständigt material i en markanläggning i offentligt såväl som privat miljö. I Sverige är trä en av våra största naturresurser, något som bör tas tillvara och användas väl. Det är också ett förnyelsebart material som ger förhållandevis liten påverkan på miljön. Trä är ett material som bryts ner av mikroorganismer vid exponering av fukt. I utemiljö utsätts materialet för stora påfrestningar så som sol, vind, vatten och brukarslitage.

Biogas är benämningen för metangas (CH4) som är producerad via anaerob (syrefri) rötning av biologiskt material. I Linköping finns en av Sveriges största biogasanläggningar. Anläggningen drivs av Svensk Biogas AB som ägs av Tekniska Verken i Linköping AB (publ.). I anläggningen rötas stora mängder proteinrikt substrat vilket leder till höga halter av ammoniak (NH3) och ammonium (NH4+) i rötkammaren. Ammoniak (NH3) är toxiskt för de metanbildare som i en välmående process står för den största delen av metangasproduktionen.

Eftersom vi i Sverige har svårt att näringsförsörja våra kor med inhemskt odlat protein är det intressant att utnyttja råproteinet i vallfodret så effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att påvisa möjligheten för lantbrukare att påverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervärderingssystemet NorFor delar in fodret i åtta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De åtta olika fraktionerna är; aska, NDF, stärkelse, socker, råfett, råprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. Många av dessa fraktioner används av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen på idisslare, så att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut från vommen och vidare genom matsmältningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ?hälsosamt och rent? vilket avser att det är ?fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådana antal eller halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa?. WHO (2008) bedömer att den största hälsorisken kopplad till dricksvatten är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt gränsvärdet på den årliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket (USEPA) har satt gränsvärdet för årlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det här examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra Stockholmsområdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur känsligt Görvälnverket är mot en försämrad råvattenkvalité och vidare att utvärdera de riskanalysverktyg som använts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI.

På grund av stora resistensproblem måste användningen av antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan några årtionden tillbaka finns det krav på att avloppsvatten från svenska hushåll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar är lämpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i närvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten på dammen (bottenluftare).

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagsläget för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen jämfört med hanteringen år 2008 i Gislaveds kommun.År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna på Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt där samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med någon typ av grill-, kött, chark-, och kallskänkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nämnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover på butiksförpackat kött, kallskänksprodukter och pålägg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete där syftet var att få fram underlag, på samma sätt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjämförelse mellan produkterna av skivning, kallskänkshantering och kötthantering i butik år 2008 och 2011 och därmed få en indikation på de hygieniska förhållandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jämförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskänkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhåll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.

Fotokatalys är en reaktion som kan användas vid rening av avloppsvatten vilket är viktigt då avloppsvatten är en källa till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillräckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strålning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjälp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet är att med hjälp av tre appliceringsmetoder fästa titandioxid på en termoplastisk textil. Härigenom skapas en vattenrenande textil.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Strukturrationaliseringen i jordbruket påverkar i stor utsträckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi går mot allt större och tyngre maskiner. Detta påverkar i stor utsträckning markpackningen. Ett sätt att komma förbi detta är att använda sig av fasta körspår (CTF ). Andra sätt är att välja strukturförbättrande grödor och strukturförbättrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de två sistnämnda punkterna och deras effekt på biodiversiteten. Arbetet har bestått av två delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.