Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living..

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Syftet med studien var att få en förståelse av några vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrån möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgångspunkt för vår studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade många olika upplevelser.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna i höginkomstländer och till dessa hör bland annat hjärtinfarkt. Det finns många riskfaktorer för att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt, flera av dessa är sådana man kan påverka medan andra inte är påverkbara. Icke påverkbara riskfaktorer inkluderar hög ålder, ärftlighet och att vara man. Till de påverkbara riskfaktorerna hör rökning, hypertoni, rubbade blodfetter, diabetes, fysisk inaktivitet, stort midjeomfång, lågt intag av frukt och grönt, hög alkoholkonsumtion och psykosocial stress. För att minska risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt är det av stor vikt för patienten att genomföra livsstilsförändringar så som att sluta röka och komma igång med regelbunden fysisk aktivitet.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Background: Delirium is a common condition among elderly patients who are being treated in a hospital environment. However, a large number of patients are wrongly diagnosed. The highest risk categories to develop delirium are elderly people and postoperative patients. By understanding the patients´ experiences the nurse can formulate the care to make it easier for the patient. Aim: The aim of the literature review was to illuminate elderly patients´ experiences of delirium in connection with a hospital visit.

Människor ger mening åt sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhälle har vuxit fram på grund av människans behov av meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihållande effekt än bara en upplevelse som sådan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, växer fram där företag kan iscensätta minnesvärda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. Människor vill ha meningsfulla upplevelser både på fritiden och på jobbet, det ställer krav på att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hänga med i utvecklingen då shopping är en populär fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie vid Luleås centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och åsikter om deras gallerior, och utifrån det dra slutsatser om centrumgalleriorna är anpassade efter upplevelsesamhällets krav på meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.