Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och nÀrstÄendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om Äterupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utstrÀckning patienter och deras nÀrstÄende gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om Äterupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjÀrt-lung rÀddning har utforskats av flera forskare. Trots att bÄde HÀlso- och sjukvÄrdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra lÀnder anger att patienten har rÀtt till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande kring beslutsfattandet om sin vÄrd och behandling, sÄ engagerades patienten och dess nÀrstÄende sÀllan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansÄg att hÀnsyn skulle tas till patientens egna önskemÄl och vara delaktiga i beslutet kring isÀttande av hjÀrt- lungrÀddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de nÀrstÄendes medverkan.

Bakgrund: Idag ges ECT-behandling frÀmst vid djupa depressioner, med eller utan psykotiska eller melankoliska drag samt vid bipolÀr sjukdom. Behandlingens önskvÀrda effekt Àr den antidepressiva delen. Som en biverkan kan patienter drabbas av minnesstörningar i varierande omfattning. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och sjuksköterskans roll vid ECT-behandling. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje Är cirka 1200 mÀn och kvinnor. Behandling sker frÀmst genom strÄlbehandling och kirurgi. BÄde sjukdom och behandling kan ge svÄra och mÄnga gÄnger bestÄende men som patienten mÄste lÀra sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har rÀtt till en god omvÄrdnad. I omvÄrdnaden ingÄr det att sjuksköterskan har kompetens, vÄrdar etiskt och har förmÄgan att bemöta och skapa en god relation med patienten och nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors omvÄrdnad pÄ sjukhus. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 1999-2006. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys baserad pÄ Downe-Wamboldts analysmetod.

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group.Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method.Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings.

Kroppens organ bestÄr av mÄnga miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. NÀr en cell dör ersÀtts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket Àr en förutsÀttning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar pÄ sig snabbt vilket leder till celltillvÀxt. cancer Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

Bakgrund: SmÀrta Àr inte bara fysiologiska mekanismer utan smÀrtan pÄverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av lÄngvarig kronisk smÀrta Àr vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjÀlp av tidig identifiering och behandling av smÀrta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smÀrta i livets slutskede.Metod: Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa mÀnniskans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av Lundman & HÀllgren-Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt tvÄ underkategorier om patienters upplevelser av smÀrta i livets slutskede. Huvudkategorierna Àr: Att leva med smÀrta, Tankar om döden i samband med smÀrta samt VÄrden och vÄrdandets pÄverkan pÄ patienters smÀrtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smÀrta i livets slut hade likartade tankar om sin smÀrtupplevelse, smÀrtproblematik, sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt det palliativa vÄrdandet.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvÄrden dÀr varje möte Àr unikt och krÀver en god kommunikationsförmÄga och flexibilitet frÄn vÄrdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och mÄlorientering utgör en kvalitetssÀkrande trekant av förutsÀttningar för att uppnÄ god professionell kommunikation och omvÄrdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan fÄr mindre tid, vilket pÄverkar bemötandet och kan förÀndra patienternas syn pÄ sjukvÄrden. Upplevelsen av bemötandet Àr subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan pÄverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvÄrden.

 Bakgrund: VÀntelistorna för de patienter som stÄr i kö för en levertransplantation blir allt lÀngre i alla lÀnder runt om i vÀrlden. VÀntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt pÄfrestande tid eftersom det Àr oklart om och nÀr ett organ som passar blir tillgÀngligt. Det Àr viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande mÀnniskan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i vÀntan pÄ en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr egenvÄrd Àr en stor del av behandlingen. Genom god egenvÄrd kan bÄde akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvÄrd.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framstÀlls i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rÀdsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstÄ som frisk?.Slutsats: Det framkom bÄde positiva och negativa upplevelser i samband med egenvÄrd dÀr de negativa upplevelserna var övervÀgande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvÄrd.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensÄr och dess omvÄrdnadsÄtgÀrder. Litteraturstudien grundades pÄ metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade pÄ att patienters upplevelser av venösa bensÄr hade en negativ inverkan pÄ livet. Hos patienterna fanns en stÀndig oro och rÀdsla för eventuella komplikationer, yttre vÄld mot sÄret samt kÀnslor av hopplöshet gÀllande sÄrlÀkningen.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförÀndringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts pÄ databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro bÄde inför den operation som lÄg framför och allt runtomkring.