Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Kommunikation, lärande och sociala relationer är tre grundstenar som ingår i begreppet delaktighet. Möjligheten att få ta del i sin omvårdnad kan påverka vården på ett sätt som är mer gynnsamt för patienten. I omvårdnaden är begreppet KASAM kärnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård utifrån KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven på en vårdavdelning. Syftet var även att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades.

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krävde mycket från både patient och vårdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvändigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sågs som unik och vårdpersonal skulle i sitt arbete sträva efter att förstå hur var och en upplevde sin värld. Syfte: Studiens syfte var att erhålla fördjupad förståelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av professionellt stöd vid palliativ vård i hemmet. Studien är baserad på tretton vetenskapliga artiklar som är analyserade med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vården är tillgänglig, att ha delat ansvar, att bli respekterad och känna sig delaktig och att få information och förstå. Resultatet visar att det finns ett stort behov av professionellt stöd för att de närstående ska kunna hantera situationen. Att få information på flera olika sätt var viktigt för att kunna hantera situationen på ett bra sätt och minskade rädslan att vårda den anhörige.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Beröring kan ges planerat, såsom terapeutisk och taktil beröring, ofta med syfte att symtomlindra. Beröring kan även vara nödvändig, exempelvis vid påklädning där det egentliga målet är att utföra en uppgift, även om detta också kan förmedla känslor. Det finns även affektiv beröring som förmedlar känslor och sympati. Sjuksköterskan kan se på beröring som ett verktyg för att nå patienten eller för att lindra smärta och oro. Ofta saknas patientupplevelsen vid tal om beröring, trots att beröringen bör vara individuellt anpassad.

De instrument som används för att mäta patienters förväntningar av omvårdnaden finns i olika utformanden men det är få som är utvecklade med inverkan från patienternas egna förväntningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters förväntningar av mötet med sjuksköterskan. Sju vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Att få en bra relation, Att kunna vara delaktig, Att vilja bli sedd och lyssnad på. Resultatet visade att patienter förväntade sig att etablera en god relation till sjuksköterskan där medbestämmande i den egna omvårdnaden var av stor vikt. Resultatet visade också att patienter ville bli sedda som individer och att sjuksköterskan tog sig tid för att lyssna på dem.

Introduktion: Idag behandlas cirka 6800 personer i Sverige med en implanterbar defibrillator (ICD) vilket är en avancerad teknisk apparat som kan bryta en livshotande arytmi med elektrisk chock. Patienter med ICD ökar i antal då målgruppen för ICD-behandling är större idag än för några år sedan och sjuksköterskor inom olika vårdmiljöer möter den här patientkategorin allt oftare. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Metod: Litteraturstudie. Totalt 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats.

Syftet med denna studie var att beskriva partnerns upplevelser att leva med en kvinna som fått bröstcancer. I litteraturstudien analyserades elva vetenskapliga studier med ett inifrånperspektiv, vilket resulterade i fyra kategorier: Att uppleva förändringar på sexualitet, intimitet och kommunikation; Att uppleva förändrad rollfördelning i hemmet; Att uppleva stöd från religion, omgivningen och att vara ett stöd för sin hustru; Att känna frustration, förtvivlan och oro inför framtiden. Resultatet visade att partnern upplevde förändringar i sin relation, framförallt i kommunikationen med sin hustru och i sexualiteten. Resultatet visade också på att partnern behöver stöd från vänner och familj. En slutats visar på att det inte bara kvinnan som behöver stöd och hjälp under sjukdomstiden utan också deras partner.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.