Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

SAMMANFATTNINGBakgrundMaktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.SyfteAtt beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.ResultatResultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur mannen konstrueras hos Maria Sandel. Några noveller ur Vid svältgränsen och andra berättelser analyseras, liksom ett par kapitel ur Familjen Vinge, samt en episod ur Mannen som reste sig.Tesen är att mannen hos Sandel konstrueras i förhållande till hemmet. Vid detta kan man urskilja två roller. Den ena är mannen som sabotör, den andra är mannen som konstruktör. Mannen som konstruktör blir också, i sin kontext, till en utopi.Fokus för analysen är skötsamhetsbegreppet och hemmet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt.

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet.

Antalet äldre har ökat i samhället vilket leder till att fler äldre behöver vård och omsorg och för att möta detta är den hembaserade vården viktig. Den viktigaste orsaken är att det från ett samhällsperspektiv inte är rimligt att skapa tillräckligt med platser på äldreboenden för att bemöta de behov som finns. Brist på äldreboendeplatser kräver större resurser inom hemtjänst och hemsjukvård för att kunna vårda patienter i hemmet. Samhället har förändrats och anhöriga till äldre har inte möjlighet att vårda eller hjälpa sina kära i hemmet på grund av att de jobbar eller har flyttat till andra orter vilket gör det svårt för dem kunna finnas till hands. De flesta äldre är multisjuka och de har också avancerade sjukdomar som gör deras vistelse hemma mycket utmanande för distriktssköterskan (DSK), annan personal och anhöriga som vårdar dem.

För att få fram rätt information krävs en metod som belyser patienters behov och på så sätt kan hjälpa sjukvården att på bättre sätt ta hjälp av patienters åsikt. Syftet med uppsatsen är därför att få fram hur patienter upplever att deras informationsbehov av hälsoinformation tillfredställs. Vi vill även ta reda på hur detta behov ser ut idag och på vilka sätt det kan tillfredställas bättre.Vi vill även testa om fokusgrupper är lämplig som metod för att besvara vårt syfte.För att uppfylla syftet har vi samlat in data genom två fokusgrupper. En grupp bestod av personer med mer kontakt med sjukvården medan den andra bestod av personer med mindre kontakt med sjukvården. Med hjälp av resultatet från fokusgrupperna genomfördes en analys där vi fann områden som var särskilt viktiga.

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever.

Syfte och frågeställningar:Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är:? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk aktivitet?? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda?? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska aktivitet?Metod:Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ?Ordination av fysisk aktivitet? under 2005, med stratifiering för kön och ålder.

Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Typ-2 diabetes är ett växande hälsoproblem i Sverige och även globalt. Faktorer som bidrar till denna ökning är ett stillasittande arbete och en inaktiv livsstil med ett förhöjt energiintag som resulterar i fetma. Andra faktorer som påverkar denna ökning är ärftlighet, ökat alkoholintag och mer stress. Sjuksköterskor kommer allt mer att möta denna patientgrupp, därför är det viktigt att ha mer kunskap om hur dessa patienter upplever den livsstilsförändring som de får genomgå för att uppnå hälsa. Målet med denna kandidatuppsats är att kunna bidra till en ökad kunskap inom området samt att öka sjuksköterskans förståelse om patienternas livsvärld.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient?s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient?s experiences of their visit at the Emergency department.A descriptive design was used.