Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva manliga patienters uppfatt- ningar av kateterisering och hur det är att, tillfälligt i samband med ett operativt urolog-iskt ingrepp, få och bära kateter. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tio patienter på en vårdavdelning. Materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats och detta resulterade i fem kategorier: Vikten av ett gott bemötande, Informationen före operation har stor betydelse, Obefogad rädsla för smärta, Betydelsen av val av material, Tryggheten och relationen till medpatienter i samma situation..

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

De etiska principerna respekt för sårbarhet, autonomi och integritet vägleder sjuksköterskor i vårdarbetet. Respekt för integritet är viktigt för att undvika att patienter känner sig kränkta. Förståelse för innebörden av begreppet ger sjuksköterskor möjlighet att kommunicera kring och värna om patienters integritet. Syftet är att klargöra innebörden i begreppet personlig integritet för sjuksköterskor, relaterat till patienter i vårdsammanhang. En begreppsanalys användes för att identifiera och beskriva karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser för begreppet personlig integritet.

Forskning har visat att patienter som tidigare vårdats inom ambulanssjukvården har varit nöjda med ambulanspersonalens omhändertagande och kunskap. Ambulanspersonal ansåg att det var viktigt att informera utifrån patientens kunskapsnivå samt bygga upp en relation för att kunna inge en känsla av trygghet. Det är viktigt att patienten ska kunna känna sig tillfredsställd med den vård som förmedlats oberoende av resans längd in till akutmottagningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka patientens tillfredsställelse av ambulanssjukvården vid långa respektive korta resor. En tvärsnittsstudie genomfördes genom att en modifierad form av enkäten MiniKUPP besvarades av patienter som åkt ambulans in till en akutmottagning i södra Sverige.

Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar får inte den sömn de behöver.Medelpatienten sover endast två timmar per dygn och hamnar aldrig i djupsömn eller REMsömn som kroppen så väl behöver för återhämtning och läkning. Konsekvenserna av uteblivensömn är många och en av de vanligaste följderna är IVA-syndrom. IVA-syndrom, som ocksåkallas delirium, drabbar 80 % av alla intensivvårdspatienter och är en akut psykisk förvirrig avfluktuerande grad. IVA-syndrom leder till förlängd vårdtid, ökade komplikationer ochförsämrad prognos samt minskad 6-månads överlevnad. Syftet med studien är att med hjälp aven litteraturstudie kartlägga det aktuella forskningsläget om sömn hos intensivvårdspatienteroch olika metoder att mäta och skatta sömn med fokus på omvårdnad.

Introduktion: Hjärt-kärlsjukdomar till följd av hypertoni orsakar stort lidande och stora kostnader världen över. Hypertoni kan ofta förebyggas genom livsstilsförändringar. Patienten har rätt till individanpassad information om sitt hälsotillstånd och dess behandling. Patientundervisning och information till patienter är en stor del av distriktssköterskans arbete. Patientundervisningens mål är att patienten ska bli självständig och få kunskap i hälsofrämjande egenvård.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

The purpose of this litterature review is to illustrate the nursing care to patient with chronic pain. As a theoretic frame for this study we choose Aron Antonowsky. The results of this study are based on 8 scientific articles. The findings are presented in main categories and ideas. The findings show that chronic pain is a multidimensional phenomenon that influences peoples quality of life in a physical, psychological as well as social way.

Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan på kroppens läkningsförmåga samt hur en eventuell inverkan kan användas vid omvårdnad av patienter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier som på olika sätt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förväntningar på en behandling har inverkan på dess resultat och att det psykologiska välmåendet är en viktig faktor för läkning även vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvården på att arbeta mot en mer holistisk hälsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder..

Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvårdens omhändertagande.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna i höginkomstländer och till dessa hör bland annat hjärtinfarkt. Det finns många riskfaktorer för att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt, flera av dessa är sådana man kan påverka medan andra inte är påverkbara. Icke påverkbara riskfaktorer inkluderar hög ålder, ärftlighet och att vara man. Till de påverkbara riskfaktorerna hör rökning, hypertoni, rubbade blodfetter, diabetes, fysisk inaktivitet, stort midjeomfång, lågt intag av frukt och grönt, hög alkoholkonsumtion och psykosocial stress. För att minska risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt är det av stor vikt för patienten att genomföra livsstilsförändringar så som att sluta röka och komma igång med regelbunden fysisk aktivitet.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt.