Background: Obesity has expanded to a nationwide issue that affects millions of people. The healthcare system struggles to handle the epidemic as the problem grows. Studies show that healthcare workers have negative attitudes toward obese and overweight people and that they lack knowledge and proper tools to support this patient group. Motivational interviewing (MI) is a known technique for initiating lifestyle changes with patients. Aim: The aim is to evaluate the effectiveness of MI as a tool for weight loss and sustainable lifestyle changes for people with obesity and overweight. Method: This study uses a literature review methodology with a systematic perspective. Data is gathered and analyzed to investigate how MI affects weight loss.

Introduktion: PET/CT är en relativt ny högteknologisk metod som främst används inom tumördiagnostik. Patienter med tumörsjukdom genomgår ofta många olika undersökningar som ett led i en utredning och/eller behandling. En högteknologisk undersökning kan vara skrämmande för patienter med tumörsjukdom och leda till ångest av flera anledningar, som oro över resultatet och osäkerhet över undersökningssituationen. Röntgensjuksköterskan har ett ansvar i att stödja och informera patienten utifrån patientens individuella behov. Att få kunskap om PET/CT-tekniken och de upplevelser och behov patienter med tumörsjukdom har, kan öka röntgensjuksköterskans möjlighet att bemöta dessa patienters specifika vårdbehov.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Introduktion: Problematiken kring mag/tarmkanalen blir ofta förbisedd och ges lägre prioritet hos patienter inom intensivvården på grund av den högteknologiska miljön och då det i första hand handlar om att hålla patienten vid liv. Flera studier har visat på hur införandet av standardiserade dokument för bedömning av avföring förbättrat för patienter inom intensivvården. Vi vill nu undersöka om införandet av mag/tarmschema inte bara gör sjuksköterskor mer observanta på patienters mag/tarmproblem utan om det påverkar hur de journalför sina observationer.Syfte: Hur påverkar implementeringen av mag/tarmschema sjuksköterskans dokumentation av patienternas avföring och mag/tarmstatus på en intensivvårdsavdelning? Hur dokumenteras förebyggande åtgärder för mag/tarmfunktionen?Metod: Studien har en kvantitativ ansats och genomförs som en kvasiexperimentell design med pre-/posttest. I pilotstudien granskades ett stickprov av 10 respektive 15 % systematiskt utvalda journaler från en neurointensivvårdsavdelning i Sverige ett år före implementering av mag/tarmschema och ett år efter.Resultat: Pilotstudien visar på att det inte blev någon signifikant skillnad i dokumentationsfrekvens och tid till första dokumentation av mag/tarmstatus eller elimination efter införandet av mag/tarmschema.Diskussion: Efter vad som framkommit i pilotstudien och i relation till den forskning vi läst anser vi att det finns ett behov av att standardisera vården kring patienters mag/tarmproblem.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som kräver livslång behandling och medicinering. Den kräver även livsstilsförändringar och har en påverkan på det dagliga livet. Vid hjärtsvikt uppkommer symtom som begränsar patienten i vardagen. Att drabbas av hjärtsvikt kan upplevas som en stor omställning för patienten men även för de närstående. Som vårdpersonal kan det vara viktigt att ha förståelse för vad sjukdomen innebär för patienten och vilken påverkan sjukdomen har på det dagliga livet.