Bakgrund: Florence Nightingale ändrade den allmännauppfattningenom omvårdnad och sedan dess har kvinnor domineratinom sjuksköterskeyrket. Genusperspektivet på sjuksköterskeprofessionen påverkar hur kvinnliga och manliga sjuksköterskor uppfattas i sitt omvårdnadsarbete av patienter. Kvinnor och mäns beteende och kommunikation skiljer sig åt och kan sannoliktpåverka patienters vård. Syfte:Syftetäratt beskriva hur patienter vårdas av sjuksköterskor utifrån ett genusperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad påsju kvalitativaoch tre kvantitativa vetenskapliga artiklarvaldes för att ta reda på befintlig forskning inom området.Resultat:Presenteras utifrån trehuvudteman: Vård utifrån patientperspektivet, vård utifrån sjuksköterskeperspektivet och sjuksköterskors beröring av patienter i vården samttvåunderteman: Beröring och intim beröring.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning.

På senare tid har det skett en svag ökning av antalet manliga sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av manliga sjuksköterskors omvårdnad och kollegors uppfattningar om manliga sjuksköterskor. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilken resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest, kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningen, hur upplever patienter manliga sjuksköterskors omvårdnad? besvarades med kategorierna: Att vara obekväm och begränsad i kommunikationen, att föredra och uppskatta, att det inte är någon skillnad.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den.

Preoperativ fasta är väsentlig för den anestesiologiska säkerheten. Det ärviktigt att både patienter och personal följer de nationella rekommendationersom finns angående fastans duration, då en för kort eller för lång fasta kanförsämra de perioperativa förutsättningarna för patienten. Syftet med dennapilotstudie var att kartlägga elektiva patienters compliance till lokalarekommendationer angående preoperativ fasta. I syfte att testa metodengjordes en pilotstudie med fem semistrukturerade intervjuer. Den insamladedatan bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan.

Bakgrund: Idag ges ECT-behandling främst vid djupa depressioner, med eller utan psykotiska eller melankoliska drag samt vid bipolär sjukdom. Behandlingens önskvärda effekt är den antidepressiva delen. Som en biverkan kan patienter drabbas av minnesstörningar i varierande omfattning. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och sjuksköterskans roll vid ECT-behandling. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/Omvårdnad - Eget arbete.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group.Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method.Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings.

Kroppens organ består av många miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. När en cell dör ersätts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket är en förutsättning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar på sig snabbt vilket leder till celltillväxt. cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Att insjukna i sepsis kan vara livshotande och leda till sjuklighet och nedsatt livskvalité samt långa vårdtider och dyra vårdkostnader för sjukvården. Forskning visar att dödligheten ökar ju längre tid det tar innan behandling sätts in. Trots detta finns det ett behov av att förbättra identifieringen av sepsis. Det finns en mängd studier om sepsis, men det finns få som belyser patienters upplevelse av att insjukna i sepsis. Ambitionen med denna studie är att bidra till att minska denna kunskapslucka.Studiens syfte är att undersöka patienters upplevelser av att insjukna i sepsis.