Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside. Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet..

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som karaktäriseras av nedsatt lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning är den dominerande. KOL påverkar inte bara patienters fysiska hälsa, utan även deras psykiska och sociala välbefinnande. Kunskapen kring patienters erfarenheter av KOL är otillräcklig, för att sjukvårdspersonal skall kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt krävs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes.

En viktig del av omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vård vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förståelser av patienternas upplevelser, var nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten och öka patientens delasktighet.Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer.Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet.Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsåtgärder var bristfällig.Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfälliga kunskaper om tillståndet och dess behandlingsåtgärder. Omhändertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbättras..

Bakgrund: Elever i grundskolan ska utveckla sina kunskaper om hygien hem- och konsumentkunskapslektionerna. Kunskaperna eleverna får är viktiga ur perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Studier visar på att antalet livsmedelsburna infektioner är ett ökande problem i samhället, därför är det viktigt att lära barn om hygien från en tidig ålder.Syfte: Att skapa en uppfattning om hur handhygienen sköts av elever i Hem- och konsumentkunskap (Hkk) under undervisningen.Metod: Fyra skolor valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval för strukturerad observation. Ett observationsschema användes där man observerade vilken typ av handtvätt deltagarna utförde efter fem olika typer av kontamination. Totalt observerades 45 deltagare från årskurs 5, 6, 8 och 9.Resultat: Deltagarna i årskurs 8-9 kontaminerades vid färre tillfällen i jämförelse med årskurs 5-6 samt var bättre på att utföra handtvätt efter dessa två kontaminationstillfällen:?tar i disktrasa/disksvamp? och ?byte mellan livsmedelsgrupper?.

Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhålla urinrörskateter (KAD).

Bakgrund: Den högteknologiska miljön på en röntgenavdelning kan upplevas skrämmande för patienter särskilt i samband med magnetkamera (MR)-undersökning. En MR-kamera består av en tunnelformad kamera och ett undersökningsbord som rör sig in och ut i tunneln. Vid en pågående undersökning uppstår höga ljud från vibrationer i gradientspolar. För att få bra kvalitet på bildserier, måste patienten ligga stilla under hela bildtagningsförloppet som ibland tar mer än en halv timme. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i samband med en MR-undersökning.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.Metod.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi.

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.

Bakgrund Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige.SyfteSyftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården.MetodArbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik.

De instrument som används för att mäta patienters förväntningar av omvårdnaden finns i olika utformanden men det är få som är utvecklade med inverkan från patienternas egna förväntningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters förväntningar av mötet med sjuksköterskan. Sju vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Att få en bra relation, Att kunna vara delaktig, Att vilja bli sedd och lyssnad på. Resultatet visade att patienter förväntade sig att etablera en god relation till sjuksköterskan där medbestämmande i den egna omvårdnaden var av stor vikt. Resultatet visade också att patienter ville bli sedda som individer och att sjuksköterskan tog sig tid för att lyssna på dem.

Mänskliga sexuella beteenden är mångfacetterade och omfattar fysiologiska behov men även kärlek och gemenskap. Sexualiteten är starkt förankrad i människans identitet och är förknippat med självkänsla och det känslomässiga välbefinnandet. En attityd beskriver en uppfattning som byggts upp genom upplevelser och formas av känslor, kunskaper och beteenden. Det är av stor vikt att tydliggöra sjuksköterskors attityder till patienters behov av sexualitet eftersom det skulle ge sjuksköterskor en möjlighet att utvecklas i sitt omvårdnadsarbete. Syftet med vår litteraturstudie var därför att beskriva sjuksköterskors attityder till sexualitet hos vuxna patienter.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters syn på sin omvårdnad avseende integritet och värdighet vid sjukhusvistelse. Designen var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar hämtades från databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Medline via PubMed.Resultatet i denna studie visar att omgivning och arkitektoniska miljöer är framtonande orsaker till patienters negativa upplevelser i vården. Kommunikativa svårigheter och utebliven information om medicinska åtgärder och undersökningar, tillsammans med personalens bemötande och beteende, gör att patienters integritet och värdighet åsidosätts. Vårdtagarna vill känna delaktighet i sin vård och få information om sin situation vilket stärker känslan av att de behandlas med respekt från vårdpersonalens sida. Etiska kränkningar av patienters integritet och värdighet, under sjukhusvistelse, är i stort beroende av vårdpersonalens agerande vid vårdsituationer där patienter blottas eller utsätts för undersökningar utan tillräckligt skydd runt patienten.