Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framställs i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rädsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstå som frisk?.Slutsats: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samband med egenvård där de negativa upplevelserna var övervägande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvård.

Allt fler verksamheter väljer att investera i IT lösningar, med avsikt att skapa konkurrensfördelar gentemot organisationer i samma bransch. ERP system är en av dessa IT lösningar, och det har framkommit att dessa system inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därför är dessa system att betrakta som mindre dugliga ur ett användbarhetsperspektiv. Avsikten är att utveckla vår modell (TTF/A) som studerar hur en matchning mellan systemkaraktäristiska drag och karaktäristiska drag hos arbetsuppgifter påverkar systemets användbarhet. Modellen betraktar även hur erfarenhet av teknologianvändning och erfarenhet av att utföra arbetsuppgiften påverkar matchningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

 Akademin för utbildning, kulturoch kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE                                                                                                                  UÄÖ007 15 hp                                                                                                                  Vårtermin 2010SAMMANDRAG                                                                                   ­­Bild här) kationldning, kulturch ko__________________________________________________________Ann-Charlotte Fernkvist Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs treTeachers? work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade År 2010                                                             Antal sidor: 47_______________________________________________________Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.

En reduktion av muskelmassa är en stor fysiologisk förändring till följd av åldrandet som kan medföra funktionsnedsättningar, inaktivitet och osjälvständighet. Det kan motverkas genom styrketräning. Vi har i klinik upplevt att äldre personer känt sig osäkra och oerfarna vid utförande av styrketräning. Vi ville med denna studie undersöka om den kliniska erfarenheten stämde överrens med äldre personers inställning och erfarenhet till styrketräning på gym. Syftet med studien är att undersöka äldre personers inställning och erfarenhet av styrketräning på gym.

Bakgrund: En stor del av de patienter som vårdas inom den somatiska slutenvården har smärta och underbehandlad smärta är återkommande bland dem. Sjuksköterskor är genom sin roll i omvårdnaden och som administratörer av läkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smärta. Det finns omfattande forskning inom smärta och smärtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smärta är ett eftersatt forskningsområde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smärta inom den somatiska slutenvården.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framgår tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smärta och dess ursprung, Den komplexa smärtbedömningen och smärtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smärta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smärta samt frånvaro av reflektion hos vårdpersonalen skapar underbehandlad smärta onödigt vårdlidande och etiska dilemman inom vården. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbättra patienters upplevelse av vård och minska förekomsten av underbehandlad smärta..

Oro drabbar många patienter inför en operation. Förutom den subjektiva känslan av obehag som patienten upplever pekar flera studier åt att preoperativ oro ger negativt inflytanden på återhämtning, läkning, ökad postoperativ smärta, illamående och förlängd sjukhusvistelse. Den preoperativa oron kan ha olika orsak och påverkas av en mängd olika faktorer. Att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar preoperativ oro. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex personer som opererat ortopediska ingrepp deltog.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Smärta är en subjektiv upplevelse. Människor tolererar och hanterar smärta på olika sätt, upplevelsen i sig är inte jämförbar. Sjuksköterskans ansvarsområde är att behandla och förebygga smärttillstånd. VAS-skalan är en smärtskattningsskala som ger viktig kunskap om hur patienten upplever smärta och det hjälper därmed sjuksköterskan i det dagliga arbetet för patienters välbefinnande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att belysa sjuksköterskors inställning och tillämpning av smärtskattningsskalan.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.