Att flyttas från intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelningen kan ur patientens perspektiv leda till olika upplevelser, båda positiva och negativa. Själva överflyttningen kan ge ångest, oro och otrygghet till patienterna men kan också upplevas som positivt och oproblematiskt. Överflyttningen till vårdavdelningen kan vara abrupt eller välplanerat och detta kan påverka patienternas upplevelse och känsla. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av överflyttning från IVA till vårdavdelning. Kvalitativ metod användes med intervjuer som datainsamlingsmetod där nio patienter intervjuades.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

SAMMANFATTNING?Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetAntal sidor: 28Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.Våra frågeställningar är:Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?  På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Att förmedla omvårdnad till patienter och deras närstående är intensivvårdssjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift. Syftet med denna intervjustudie var att belysa vilka faktorer som befrämjade och vilka som hindrade möjligheten att förmedla god omvårdnad. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: relationens betydelse, organisationens betydelse, vårdmiljöns betydelse och kunskapens betydelse. Var kategori har subkategorier som ytterliggare belyser varje område för sig.

Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som genomgått en levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter.