Palliativ vård är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svårt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det är avgörande för patientens välbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vård. Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.

Artros är en vanlig folksjukdom där 3-5 procent av Sveriges befolkning är drabbad. Oftast drabbas höft- och knälederna vilka är de viktbärande lederna men även andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien är baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar där Goodmans sju steg används som metod. Resultatet presenteras under temat smärta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: Tvång inom den slutna psykiatriska vården är ett komplext ämne. Ofrivillig intagning, tvångsmedicinering, avskiljning och bältesläggning är tvångsåtgärder inom den psykiatriska vården. Dess utförande styrs av lagar och riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskans roll vid åtgärderna är att se till att patientens rättigheter tillvaratas samt identifiera patientens omvårdnadsbehov. Vården eftersträvar att patienten i efterhand ska uppleva åtgärderna som acceptabla.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom den slutna psykiatriska vården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:46.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

En ruptur av främre korsbandet leder till instabilitet samt funktionsnedsättning i knäet. Det råder i dagsläget delade meningar om behandlingsmetoderna vid denna skada. Oavsett om skadan behandlas operativt eller konservativt så har sjukgymnasten en viktig roll i rehabiliteringen. Patienter kan själva välja var de vill få sin vård, vilket kan leda till att erfarenheten av skadan ser olika ut mellan sjukgymnaster. Detta kan resultera i att synen på operativ kontra konservativ behandling ser olika ut.

Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver välja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar på en dialysavdelning, möter patienter som är i behov av stöd och information. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovärdig information om de olika dialysformerna.

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad.

Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Stroke är den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per år. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv är stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsättning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsättning efter stroke påverkar patienters förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar på patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begränsning av kroppskontroll medför även en förändrad relation till kroppen.