Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi får antingen lokal eller regional anestesi istället för att bli helt sövda. Denna anestesiform kräver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvårdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smärta och obekvämlighet, Upplevelser av oro och ångest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet.

Transpersoner är en del av HBTQ-rörelser som ofta har mötts av diskriminering och marginaliserig. Fram till år 2009 omfattades fortfarande inte könsidentitet och könsöverskridande identiteter av diskrimineringslagen i Sverige. Som sjuksköterska ska man vårda holistiskt och se hela människan med förståelse för alla sorters minoriteter även könsöverskridande och sexuella. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva transpersoners och vårdpersonals upplevelse av vårdmötet. Utifrån 15 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ ansats kom 5 kategorier fram: upplevelser av fokus på könsidentitet och sexuell läggning, upplevelser av sårbarhet i vårdmötet, upplevelser bristen på kunskap om transsexualitet, upplevelser av negativa attityder.

HIV och AIDS är ett problem som finns i alla länder även om prevalensen varierar mellan länderna. I Sverige beräknas cirka 3500 personer vara HIV positiva och prevalensen i Sverige ökar. Att vara smittad med HIV eller ha utvecklat AIDS gör att kontakt med sjukvård blir nödvändigt för att lindra symtom men också ur smittskyddssynpunkt. Syftet med denna studie är att studera HIV- och AIDS-positiva personers upplevelser av mötet med sjukvårdpersonal. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och underlaget för studiens analysarbete är 12 stycken vetenskapliga artiklar.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser..

Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen.

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig.

Matsvinn förekommer i hela livsmedelssystemet och har en negativ påverkan på både miljö och samhällsekonomi. Miljökostnaden för varje kilo matsvinn blir högre ju mer förädlad varan är. Denna studie har utförts på uppdrag av Regionservice Måltid inom Västra Götalandsregionen. Syftet är att identifiera vårdspersonalens uppfattningar om bakomliggande orsaker till orörda matbrickor på två sjukhus i avsikt att belysa möjliga förbättringsåtgärder. Frågeställningarna är: Vilka rutiner har medarbetarna på respektive avdelning kring beställning av matbrickor? Hur sker beställning och avbeställning av matbrickor på respektive sjukhus? Vad är grundorsaken till orörda matbrickor? Vad kan avdelningarna respektive köket göra för att minska antalet orörda brickor? I studien används en kvalitativ metod där empiriska underlag bygger på intervjuer och kortare observationer.

Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences.

Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten.

Rädsla för att falla är vanligt förekommande bland äldre personer och kan leda till lägre livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelser av rädslan för att falla. 12 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i 6 kategorier: Att rädslan för att falla ständigt är närvarande, Att vara osäker och rädd vid ensamhet, Att känna sig ostabil och att benen kan ge vika, Att begränsa sig, vara försiktig och bli isolerad, Att vara rädd för att göra bort sig, bli skadad och förlora självständigheten och Att försöka skapa en säker miljö och inte låta rädslan styra livet. Omvårdnad grundas på en helhetssyn och det är viktigt för sjuksköterskor att ta del av personers upplevelser för att på ett bättre sätt kunna förebygga och motverka rädslan för att falla. Denna studie bidrar till en förståelse kring ämnet..

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet är föräldrarnas stolthet och när ett barn insjuknar i leukemi blir föräldrarnas sårbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos föräldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades på tre självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd.