I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Bakgrund: Dagens forskning visar på att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare än män.. De mest framträdanden symtomen är värk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp är oftas symtomlindrande behandling.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vården för patienter med fibromyalgi.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av åtta vetenskapliga artiklar som har fokus på patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vården. Författarna valde Joyce Travelbees omvårdnadsteori med fokus på kommunikation och mellanmänskliga relationer.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvårdspersonal ifrågasätter deras trovärdighet och inte tar deras problem på allvar.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

AbstractBakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården.

Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Bakgrund: Immobilisering a?r en vedertagen omva?rdnadsa?tga?rd inom dagens prehospitala traumava?rd, detta trots att det inte finns na?gra randomiserade kontrollerade studier anga?ende a?tga?rden. Ma?nga studier har dock visat att riskerna med immobilisering a?r ma?nga varfo?r det a?r viktigt att underso?ka omva?rdnadshandlingen na?rmare.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka fo?rekomsten av radiologiskt faststa?llda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, samt pa? vilka indikationer denna immobilisering gjordes.Metod: En kvantitativ retrospektiv studie da?r 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Da?refter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test.Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomga?tt en radiologisk underso?kning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke.

Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.