Sökresultat:
13751 Uppsatser om Patienter frćn en annan kultur - Sida 22 av 917
?Kultur ska va kul. Det hörs ju pÄ namnet. KUL TUR. Och sÄ kanske man ska ha tur ocksÄ?? : En studie av hur barn och unga ser pÄ kultursatsningar
Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.
Distriktssköterskans upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2
Diabetes Àr en av nutidens största folksjukdomar vilket innebÀr en utmaning för samhÀllet och sjukvÄrden. I vÀgledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 har uppmÀrksammats som en betydelsefull faktor för att Ästadkomma effektiv vÄrd och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att frÀmja egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 Àr en intressant forskningsfrÄga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2.
Patientinformation vid en kranskÀrlsoperation
KranskÀrlsoperationen Àr för patienten en stor hÀndelse som leder till mÄnga frÄgor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgÄtt en ranskÀrlsoperation har stort behov av information. VÄrt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskÀrlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som pÄverkade patientinformationen.
Implementering av Mentaliseringsbaserad terapi pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.
Syftet med föreliggande studie har varit att utvÀrdera och kvalitetssÀkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi pÄ en allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pÄgÄtt under 18 mÄnader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestÄtt av ett individuellt och tvÄ gruppbehandlingstillfÀllen i veckan. Intervjuer och regelbundna sjÀlvskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mÄende. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svÄrt psykiskt lidande.
Kultur i engelska : ? En textanalys av 3 lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är.
Denna studie undersöker hur kultur framstÀlls i tre lÀroböcker för elever i Ärskurs 7 i Àmnet engelska. De lÀroböcker som undersöks i studien Àr Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken Àr analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av sprÄket och för att analysera texter för att ta fram det vÀsentliga innehÄllet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingÄr. Den teoretiska utgÄngspunkten som studien bygger pÄ Àr ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det Àr den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande sÀrstÀllningen i alla tre lÀroböcker. Den brittiska varianten av engelskan Àr den som föresprÄkas i böckerna och dÀr tvÄ av de tre analyserade lÀroböcker i den hÀr studien pÄvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.
Att vÄrda patienter med blodsmitta : - En litteraturöversikt
Bakgrund: Blodsmittor Àr ett problem inom sjukvÄrden och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rÀdda att bli smittade av, trots detta var anvÀndandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tvÄ teman, sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med blodsmitta och faktorer som pÄverkar sjuksköterskans arbetssÀtt vid blodsmitta.
LKG-patienter och deras förÀldrar i Södra Sverige - En enkÀtstudie om upplevelsen av omhÀndertagandet
Syfte: Syftet med den hÀr studien var att kartlÀgga upplevelsen av omhÀndertagandet bland förÀldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige.
Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den hÀr rapporten har erhÄllits genom litteratursökning pÄ PubMed. FrÀmst anvÀndes artiklar som berör upplevelsen av omhÀndertagandet, men Àven litteratur och hemsidor frÄn svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förstÄelse av och för att erhÄlla ytterligare information om omhÀndertagandet i södra Sverige utfördes Àven en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkÀtstudie tillfrÄgades 55 personer, varav 24 var förÀldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter.
Effekterna av akupunktur hos patienter med lateral epikondylsmÀrta: en litteraturstudie
Syftet med denna studie var att kritiskt granska litteraturen om effekterna av akupunkturbehandling och se vilken evidens som fanns för akupunkturbehandling vid lateral epikondylsmÀrta. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic search, Amed, Cinahl, PEDro och PubMed. Studierna skulle vara skrivna pÄ engelska eller svenska, vara utförda pÄ patienter som har lateral epikondylsmÀrta samt innefatta akupunktur som behandlingsmetod och dess resultat. Elva artiklar inkluderades. Studiernas behandlingsupplÀgg, akupunkturens effekter, olika akupunkturbehandlingar i jÀmförelse med varandra och i jÀmförelse med annan behandling Àn akupunktur samt evidens för akupunkturbehandling analyserades.
Ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes mellitus typ 1
Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.
Behöver Alma skickas till akutmottagningen? En kartlÀggning av de mest sjuka Àldre med kognitiv svikt som skickas till akutmottagningen frÄn sÀrskilda boenden.
Bakgrund: MÄnga Àldre patienter frÄn sÀrskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna fÄ vÄrd vid en annan vÄrdnivÄ. Patienter med kognitiv svikt har svÄrt att medverka i beslut om vÄrd och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i frÀmmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet frÄn klinisk verksamhet kan det ifrÄgasÀttas om vÄrd pÄ sjukhus alltid medför förbÀttrat hÀlsostatus och ökad livskvalitet för Àldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga de mest sjuka och sköra Àldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmÄga, som skickas till akutmottagningen, med avseende pÄ inskickningsorsaker, symtom och ÄtgÀrder. Metod: KartlÀggningen utfördes genom granskning av vÄrdbegÀran som sÀndes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.
Lekar som spel
En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt
förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett
prototypspel dÀr varje bana Àr baserad pÄ en leks mekaniker eller mening.
Spelaren mÄste sjÀlv i slutÀndan analysera banan med en beskrivning av leken
som sin enda ledtrÄd. Detta för att om spelaren sjÀlv blir engagerad och ska
minnas vad den gjort kommer spelaren pÄ sÄ sÀtt minnas kulturen det medförde..
SportfÄnar och Kultursnobbar - om sport- och kulturjournalistikens betydelser ur ett samhÀlleligt perspektiv
Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen
mellan hög och lÄg samhÀllelig status.
Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.
OmvÄrdnadsÄtgÀrder och smÀrtlindring som intensivvÄrdssjuksköterskor utför postoperativt till patienter som genomgÄtt ortopedisk kirurgi
Postoperativ smÀrta Àr vanligt förekommande hos patienter som genomgÄtt ortopedisk kirurgi. IntensivvÄrdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar. DÀrför Àr det av stor vikt att intensivvÄrdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smÀrta samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan vidtas för att lindra smÀrta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smÀrta beroende pÄ kön, Älder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som intensivvÄrdssjuksköterskor utför i ett smÀrtlindrande syfte, kan en bÀttre omvÄrdnad bedrivas och den postoperativa smÀrtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkÀter anvÀnts som grund till arbetet.
Etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer : Spridning av svensk matkultur
Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en modell för att öka förstÄelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.DÄ begreppet kultur Àr brett har vi valt att avgrÀnsa studien till matkultur. Anledningen till detta Àr att Àmnet Àr aktuellt i Sverige dÄ regeringen Àmnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krÀvs förstÄelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att fÄ ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter gÄr till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.
Faktorer som pÄverkar egenvÄrden vid diabetes mellitus typ 2
Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvÄrden. DÀrför Àr det viktigt att kÀnna till de olika faktorer som hindrar samt frÀmjar patienter i deras egenvÄrd. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar egenvÄrden hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information frÄn vÄrdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvÄrd.