Sökresultat:
13751 Uppsatser om Patienter frćn en annan kultur - Sida 23 av 917
Multimedia och museer : En uppsats om förvÀntningar, problem och nya mÄlgrupper
?Multimedia and museums - A thesis about expectations, problems and new target audiences? is a thesis about what it means for museums to work with multimedia in itÂŽs public activities today. This paper also focuses on how this development is received by museum employees. Amongst other issues questions concerning new target audiences, application areas and economy is discussed. References are made to both the current discussion about new media and more traditional issues concerning museums, like authenticity for example..
PantlÄnekontoret. : En kartlÀggning över ekonomisk utveckling av pantlÄneverksamhet i Uppsala.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.
Hur vÄrdas psykiskt sjuka patienter inom den somatiska vÄrden?
Psykisk sjukdom Àr en av vÀrldens frÀmsta folksjukdomar som mer Àn 450 miljoner mÀnniskor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebÀr att allmÀnsjuksköterskan kan ansvara för omvÄrdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som pÄverkar allmÀnsjuksköterskan att förse omvÄrdnad till psykiskt sjuka patienter pÄ somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som bestÄr av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och anvÀndes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.
LÀr mig det jag vill, pÄ mitt sÀtt : Patientundervisning utifrÄn informationsbehovet hos patienter med cancer
Patienter upplever ofta att den information de fÄr Àr felaktig. Felaktig pÄ sÄ sÀtt att det Àr för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given pÄ ett facksprÄk med mÄnga krÄngliga ord som patienten inte förstÄr. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgÀnglig information om sÄvÀl diagnos som behandling och Àven veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begrÀnsad information varför det Àr viktigt att utvÀrdera varje patients informationsbehov.
OmvÄrdnad pÄ Akutmottagningen
Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det Àr en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvÄrdnad utifrÄn patienternas skilda tillstÄnd, för att dÀrmed sÀkerstÀlla ett gott omhÀndertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvÄrdnaden utförs i den specifika situation som rÄder pÄ akutmottagningen, sett utifrÄn sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvÄrdnaden pÄ akutmottagningen.
Personalens upplevelser kring hÀlsofrÀmjande arbete inom kommunal vÄrd och omsorg : En intervjustudie
Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar möter dagligen patienter som Àr alkohol- eller narkotikapÄverkade. NÀr patienter kommer till akutmottagningen och Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta vÄld. Det vÄrdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet Àr Kaséns syn pÄ vÄrdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika pÄ akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.
HÀlsofrÀmjande arbete pÄ Lidingö Stads Kultur- och fritidsförvaltning
Organisationer strÀvar hela tiden efter att höja kvalitén pÄ sina varor och tjÀnster, samt att fÄ sina anstÀllda att prestera bÀttre. En viktig faktor för att lyckas Àr medarbetarnas hÀlsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att frÀmja sina anstÀlldas hÀlsa. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.
Rysslands sÀkerhetspolitik under Vladimir Putins ledning
Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.
Rökvanor hos patienter med genomgÄngen hjÀrtinfarkt : En litteraturstudie
Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgÄtt en hjÀrtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter Àr rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjÀrtinfarkt. Resultatet bygger pÄ vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrÄn databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den hÀr studien visar pÄ att trots att patienterna har drabbats av en hjÀrtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsÀtter att vara avhÄllsamma om de slutar. UngefÀr hÀlften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjÀrtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraÄrs period.
Patienters upplevelser av att leva med bröstcancer
Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjuksköterskor möter ibland patienter med nyligen diagnostiserad bröstcancer. För att dessa patienter ska fÄ ett gott bemötande Àr det viktigt att veta vilka upplevelser som Àr framtrÀdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med bröstcancer.Studien var en systematisk litteraturstudie som grundade sig pÄ resultaten av tio vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteraturstudien resulterade i sex olika kategorier; Betydelsen av Socialt stöd, Krisen, Familjens betydelse, Viljan att leva/RÀdslan att dö, Kroppslig förÀndring och Synen pÄ livet.
Instabila processer i visuell kultur
I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur pÄ tvÄ plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur Àr uttryck för och vad processerna fÄr för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartlÀggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna gÄr att tillÀmpa pÄ visuellauttryck utförs dÀrefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. OcksÄ enjÀmförande analys görs för att se om instabila processer gÄr att finna Àven inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall Àr en teaterförestÀllning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna Äterfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nÀtverkssamhÀllets strÀvan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.
Sjuksköterskans och Invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vÄrden : en litteraturstudie
Bakgrund: Skandinavisk sjukvÄrdpersonal anser att det ibland Àr svÄrt att förstÄ patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan pÄverka mötet dem emellan. Kulturkrockar Àr dÀrför inte helt ovanliga i vÄrden vilket kan upplevas jobbigt för bÄde sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vÄrden. Metod: Under litteraturstudiens gÄng har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen.
Ett utmanande möte : Alkohol- och narkotikapÄverkade patienter pÄ akutmottagning
Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar möter dagligen patienter som Àr alkohol- eller narkotikapÄverkade. NÀr patienter kommer till akutmottagningen och Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta vÄld. Det vÄrdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet Àr Kaséns syn pÄ vÄrdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika pÄ akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.
Bevarandet av hoppet vid livets slutskede : En litteraturstudie om patienters upplevelser av hopp
Bakgrund: Hopp Àr ett fenomen som Àr svÄrt att definiera. Hopp upplevs pÄ olika sÀtt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp Àr betydelsefullt för patienter i palliativ vÄrd och kan ge patienter förmÄga att uthÀrda lidandet och det betraktas som en inre resurs som Àr viktig för att uppnÄ livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.
Livskvalitet och copingstrategier hos patienter med kronisk njursvikt
Ă
tta tusen personer Àr drabbade av njursjsukdom i Sverige, det Àr dÀrför troligt att den svenska sjuksköterskan trÀffar pÄ dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos mÀnniskor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanstÀlla vetenskaplig litteratur. Tre frÄgestÀllningar anvÀndes. Den första var vilka faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frÄgestÀllningen var om patientens livskvalitet skiljer sig Ät beroende pÄ vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter anvÀnder.