Bakgrund Stroke är en sjukdom som drabbar många människor. Strokeanfall medför inte bara bestående förändringar för den strokedrabbade utan påverkar även de närståendes situation. Det är inte ovanligt att närstående hamnar i en krissituation i det tidiga skedet av en stroke. Syftet Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med stroke. Metod Detta är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust.

När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Litteraturstudie om patientens upplevelse och hantering av att ha sjukdomen samt sjuksköterskans roll..

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar låg till grund, dessa granskades utifrån Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt Hälsotillstånd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.