Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvårdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samråd med patient och närstående identifiera perioperativa vårdbehov, upprätta en omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Vid all vård av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska både muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvärdera den perioperativa vården. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi.

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet vetenskapligt, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga bevis. Omvårdnad är sjuksköterskans akademiska ämne och inom hälso- och sjukvården är omvårdnad sjuksköterskans ansvarsområde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvårdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvårdnad är en medveten ändamålsenlig process som visar på ett förhållningssätt för insamling, kvalitetsgranskning och användning av de bästa tillgängliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebär dessutom att hänsyn tas till en för omvårdnad specifik kontext när man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en fråga.

Kvinnan uppfattar ofta livmodern som en symbol för kvinnlighet och sexualitet. Efter en hysterektomioperation upplever många kvinnor både fysiska och psykiska förändringar. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad i samband med hysterektomi från patientens och sjuksköterskans perspektiv, rörande kvinnors behov och hur sjuksköterskan kan bemöta kvinnorna. Denna litteraturstudie återspeglar innehållet av 7 vetenskapliga artiklar som alla granskades enligt Polit m fl (2001). Resultatet visade att information, erfarenhet och kunskap samt god relation mellan kvinnan och sjuksköterskan var viktiga faktorer i omvårdnaden.

Språket har en central roll i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Inom vården är språket en förutsättning för samtal, handling och samarbete. Fördomar och stereotypa uppfattningar av människor kan bland annat manifesteras genom språket. Detta märks i vården av äldre då sjukvårdspersonal tenderar att tala med hög och gäll röst, man förenklar språket och använder en överdriven intonation. I många fall påminner talet om hur en vuxen person talar till ett barn.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten och för de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande roll under rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas. Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sin situation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan under vårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombinerad kvalitativ och kvantitativ.

Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, är en bakterie som är resistent mot all form av betalaktamantibiotika och därmed försvåras den medicinska behandlingen av en rad vanliga infektioner i dagens samhälle. Sverige är ett av de få länder i världen som har en förekomst av MRSA under 1 % men har ett gemensamt med resten av världen, smittspridningen ökar också här. År 2008 rapporterades 1306 fall av MRSA, fyra gånger så många som år 2000. Tidigare forskning är fokuserad på t.ex. att undersöka smittspridning, hälsoekonomi och vårdhygien men vi ville fokusera på den som drabbas; patienten.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trädde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården. I lagen regleras det att patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vård samt att patientens samtycke ska inhämtas inför varje beslut angående behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmåga och många läkemedel är de ovan nämnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stärka deras ställning och självbestämmande. Detta ställer vårdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vårdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vårdavdelningar bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt åtta medlemmar ur vårdteamet på akutgeriatriska vårdavdelningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i Patientlagen (SFS, 2014:821).

Många patienter blir hypoterma under den perioperativa vården. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvärmning med värmetäcke, varmt på operationssalen, cirkelsystem och användning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som används är normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsäkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare återhämtning, färre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat..

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans..

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..