Anhörigas behov i samband med att en familjemedlem hastigt skadas eller avlider uppmärksammadesmycket i media i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. Kunskapen om krishantering ochsorgeprocessen finns beskrivet, men patienter och anhörigas erfarenheter vid allvarliga sjukdomarvisar på att deras behov inte blev tillgodosedda så som de behövde. Syftet med denna litteraturstudievar att få kunskap om vilka behov närstående har omedelbart eller i nära anslutning till insjuknandet,skadetillfället eller dödsfallet av en familjemedlem vårdad på sjukhus samt få kunskap om på vilketsätt sjukhuspersonal kan möta behoven. Artiklarna som granskats hämtades dels via sökning iCINAHL och PubMed och dels via valda artiklars referenslistor. De behov de närstående angav somviktiga var tillförsikt, vårdpersonalens förmåga att inge hopp, närhet till familjemedlemmen,information om patientens tillstånd och planerade behandlingar, eget välbefinnande och stöd initialtoch i fortsättningen.

Introduktion: Att lära känna patienten innebär både att lära känna patienten som person och att lära känna patientens fysiska reaktionsmönster. Att möta patientens livsvärld innebär att både patientens, de närståendes och sjuksköterskans perspektiv inkluderas och förstås som ett sammanhang. Att vara medvetslös innebär att inte reagera på någon form av tilltal eller fysiska stimuleringar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskan lär känna sin medvetslösa patient och att belysa intensivvårdssjuksköterskans syn på vikten av att lära känna den medvetslösa patienten.Metod: Data kommer att samlas in med intervjuer och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. En pilotstudie där tre kvinnliga sjuksköterskor intervjuades genomfördes för att testa metodens hållbarhet. Resultat: I resultatet av pilotstudien framkom tre teman: att skapa sig en bild av patienten, att uppmärksamma patienten och en förutsättning för god och individuell omvårdnad.Resultatet visar på flera olika sätt som sjuksköterskan använder sig av för att lära känna den medvetslösa patienten.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor skildrar och kommunicerar med psykospatienter och vilket lärande de upplever i dessa möten inom slutenvården. Metoden var halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och sedan analyserats med hjälp av van Manens fenomenologiska och hermeneutiska metod och hans livsvärldsexistentialer; relationen, rummet, tiden och kroppen. Sjuksköterskorna beskrev patienter med skilda egenskaper som från att vara starkt fysiskt påverkade och ha kramper till att vara vältränade och se bra ut men också från att vara skrämmande till att vara trevliga. Patienter kunde ha press från anhöriga, ha mycket resurser och de kunde förbättras snabbt men också snart återkomma för inläggning. Strategier vid kommunikation beskrevs som: Ett fokus på här, nu och framåt; ett balanserat, känsligt och kärleksfullt bemötande som förmedlar ett budskap av hopp, delaktighet och realistisk framtidstro.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll förväntas det att hon ska kunna kommunicera med patienten på ettrespektfullt sätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens trygghet inför ett operativtingrepp. Målet med det preoperativa samtalet är att informera, undervisa och planera inför detkirurgiska ingreppet. God kommunikation och ett gott bemötande kan inverka positivt på patientenstillfrisknande och tillit till vården.Syfte: Att beskriva det preoperativa mötet mellan sjuksköterska och patient samt dess betydelse vid detkirurgiska vårdtillfället.Metod: Arbetet är en litteraturstudie där sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed somresulterade i 11 veteskapliga artiklar vilka granskades och analyserades enligt Fribergs modell förlitteraturöversikt.Resultat: Det preoperativa samtalet har stor betydelse för patienten och sjuksköterskan. Resultatetinnefattar tre teman; kunskapsförmedling, dialog, relation.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vården. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer årligen. Den palliativa vården inkluderar vård av alla patienter vid livets slut, där syftet är att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprätthålla hög livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom påverkade deras livskvalitet i den palliativa vården.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som förväntas öka kraftigt de kommande åren. Livsstilsförändringar och egenvård är grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter är att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie inkluderande åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvården där varje möte är unikt och kräver en god kommunikationsförmåga och flexibilitet från vårdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och målorientering utgör en kvalitetssäkrande trekant av förutsättningar för att uppnå god professionell kommunikation och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan får mindre tid, vilket påverkar bemötandet och kan förändra patienternas syn på sjukvården. Upplevelsen av bemötandet är subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan påverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvården.