Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose Patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.

Introduktion I begreppet holistisk omvårdnad ingår att sjuksköterskan ska ta tillvara på patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer ställs inför bemötande av andliga behov, men det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebär, vilket leder till svårigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde på elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lämnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram träder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext område. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nämligen vilkadet är som söker behandling, hur vårdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlätta behandlingen. Våra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svår att identifiera och med heterogen symptombild.

Patienter utsätts för onödiga transporter och efterföljande väntetid på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till ett onödigt vårdlidande. Det är inte längre en självklar åtgärd för ambulanssjukvården att transportera alla patienter till akutmottagningen för fortsatt vård. Detta innebär att kravet har ökat på ambulanssjukvården och den prehospitala bedömningen. Mot bakgrund av dessa förutsättningar som idag gäller för ambulanssjukvård, är frågan om forskningen kan vägleda till hur den prehospitala bedömningen ska kunna underlättas.Syftet med studien är att beskriva prehospital bedömning i ambulanssjukvård och genom en forskningsöversikt har kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats.I resultatet framkommer det att prehospital bedömning består av två huvudinnehåll, dels en vårdvetenskaplig där den prehospitala bedömningen ses som en kontinuerlig process och dels en medicinsk där den prehospitala bedömningen inriktas på att utifrån fastställda kriterier ringa in patientens vårdbehov. I den vårdvetenskapliga forskningen framkommer att vårdrelationen är en central del i den prehospitala bedömningen liksom att vinna patientens förtroende.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

I Sverige används begreppet ?single responder? som beskrivning på en sjuksköterska som ensam bemannar en utryckningsregistrerad personbil, utrustad som en ambulans men utan bår. Uppgiften är dels att vara tillgänglig för akutuppdrag genom att vara strategiskt utplacerade geografiskt, och dels för att avlasta de traditionella akutambulanserna genom att utföra bedömningar av patienter där exempelvis larmoperatören har svårt att avgöra hjälpbehovet. Att bedöma patientens tillstånd och vårdbehov kräver både kunskap och erfarenhet. I ett ambulansteam kan det upplevas som en trygghet att ha en kollega som stöd vid medicinska beslut men också för att kunna vara behjälplig med olika praktiska moment.

Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, vilket kan medföra att patienten blir en fara för sig själv eller andra och föranleder tvångsvård. Sjukvården baseras på en humanistisk människosyn med respekt för människans autonomi och värdighet. Detta medför etiska dilemman när patienten vårdas mot sin vilja. För att på bästa sätt lindra patientens lidande och känslor av kontrollförlust som lätt kan uppstå under dessa vårdförhållanden, så behöver sjuksköterskan insikt om betydelsen av denna vårdform. Därmed är syftet med denna studie att belysa patientens upplevelse av att vårdas mot sin vilja inom ett psykiatriskt kontext, med hjälp av en litteraturstudie.

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Suicidförsök, en handling som är livshotande eller ter sig livshotande i syftet att avsluta sitt liv men som resulterar i överlevnad - ett stort folkhälsoproblem blandbefolkningen runt om i världen. Bara i Sverige utför mellan 1400-1500 människor varje år suicid och runt 9000 människor vårdas inom landets hälso- och sjukvård på grund av suicidförsök. Efter suicidförsök möts ofta individen med en negativ attityd i kontakt med vården. Dömande och avståndstagande förhållningssätt riskerar förvärra de suicidnära patienternas syn på sig själva. För hälso- och sjukvårdspersonal är det av yttersta vikt att inneha förmågan att bemöta de suicidnära patienterna på ett professionellt sätt.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.