Bakgrund: Svenska intensivvårdsregistret (SIR) sammanställer varje år fastställda kvalitetsmått där en av dem är ?Överflyttning till annan intensivvårdsavdelning på grund av egen resursbrist.? Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvårdsavdelningar har en högre mortalitet och längre vårdtid än de som inte flyttas. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren förebygga och utreda vårdskador. Ett sätt att mäta vårdrelaterade skador är Global Trigger Tool (GTT).Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbrist jämfört med en matchad kontrollgrupp.Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande pilotstudie. Journaler från patienter som flyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbristscannades efter skador med hjälp av GTT och jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvårdsavdelningar.Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) återfanns 67 skador med ett genomsnitt på 3,4 skador per patient.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad motivation är och kan vara inom omvårdnad. Metoden för studien var litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar redovisas i resultatet. Begreppet motivation är en viktig faktor för människan som patient i olika övergångar/rörelser från ohälsa till hälsa. Det är patientens egen motivation som är avgörande hur patienten lyckas att nå sina mål. Viktiga faktorer i motivationen är att patienten har en självmedvetenhet, att patienten känner förtroende för sjuksköterskan och en närvaro av de närstående.

Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer.

Studiens bakgrund beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Andra faktorer som har betydelse för det korta mötet är tid, miljö, makt, bekräftelse och närvaro. Travelbee menar att för att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste man förstå vad som sker mellan patient och sjuksköterska, hur denna interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan få för patienten och hans tillstånd. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkade patientens upplevelse i det korta mötet med sjuksköterskan. Litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar vilka belyste patientens perspektiv.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives? need of support during palliativecare in the home based care.

Background: Postoperative infections are a serious patient safety problem and affects about 3 % of all patients undergoing surgery. The consequences are prolonged hospital stays, high social costs, increased use of antibiotics and impaired quality of life for the patient. It has been shown that postoperative infections may be caused by contamination already in the operating room. Today we know that there is growth of microorganisms on the instrument table´s top, but there is a research gap about the instrument table's edges.Aim: To examine if the sterile drape on the instrument table´s edges are sterile after finished surgery.Method: Contact plates are printed on strategically selected areas on the sterile drapes top and edges. In the pilot study, a total of 51 cultures were taken at the end of three operations which lasted over three hours.Results: Growth on the top surface and the edges of the sterile drape were detected.

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet.

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig.

Bakgrund: I Sverige har 325 000 människor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen ställer stora krav på individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvårdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och värderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekräftelse.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Background: Basic hygiene is an important measure to prevent healthcare associated infections, save patients? lives, and reduce economic costs for health care. Healthcare associated infections are a threat to patient safety. In community care persons who are the care takers are a risk group and nurses must make sure that basic hygiene procedures are followed.Method: Literature studies with descriptive design, article search in databases Cinahl and PubMed. The results found are based on twelve chosen articles.Aim: To describe factors related to adherence to basic hygiene and how nurses in community care can help to improve compliance with these procedures.Results: In the nursing staff and leadership in health care interest in and the understanding of basic hygiene is described as being of most importance.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.