Datortomografi (DT) används i första hand vid akut stroke därför att den har bättre tillgänglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det måste finnas större fördelar än nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsätter en patient för strålrisker och de ska vara berättigade enligt strålskyddets huvudprincip. När en patient misstänks ha en hjärnskada så måste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige används två medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om det fanns några icke berättigade akuta DT-undersökningar av hjärnan.

Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad.

Background: War-related amputations are represented by a unique group of patients because of the wounds complexity and scope of several serious injuries. To prevent and avoid care suffering and suffering of the patient, this study focused on the nurse's way to manage and identify the needs of this unique group of patients who have suffered from war-related limb loss. To undergo a traumatic amputation is a big change for the victim, and the nurse has an important role in responding to the patient and their needs Aim: To illuminate nursing care of patients with war-related limb loss. Method: The chosen method was a literature review. The data consisted of nine qualitative and three quantitative studies.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

AbstraktBakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta.

The emergency medical care in Sweden has been under persistent debate, due to factors such as long waiting hours, inefficient patient flow, and understaffed departments. In an effort to meet the critique and with a willingness to improve the problems, an increasing amount of emergency clinics are adopting theories and models within Lean. Positive outcomes are evident, there has been some criticism directed towards Lean. Among these is the argument that in order for Lean to be successful it needs to be used within standardized and foreseeable processes, and that it therefore only is applicable to those kind of processes found within industrial production. This prompted the question of whether Lean was a suitable strategy within emergency medical care, considering the large variation of patients and non-foreseeable processes that in fact share little resemblance to that of industrial production.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

The purpose of this study was to investigate patients self-rated ADL-function after a periprosthetic fracture, to view the demographics of the patient group and investigate any gender differences in ADL-function. Whether patients managed to return to previous housing after the fracture and reasons for this was also studied.This is a register-based retrospective and prospective cohort study with a quantitative approach. Demographic and anamnestic patient data was collected from the electronic health records. The participants were called for an interview where Katz ADL-index and EQ5D was used to describe the participants´ ADL functioning together with physical and mental functioning.The result shows that the majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-function. No gender differences were noted in ADL-functioning.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en analys om läkarprofessionens eventuellt förändrade syn på patientbemötandet - gällande både sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angående marknadsanpassning av läkar- och patientrollen. Vi utgår från ett tolkande paradigm och använder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvård huvudsakligen utifrån Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhället, men även utifrån Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrån teorin. Empirin härstammar från åtta intervjuer och en observation, men består även av sekundärdata i form av artiklar från läkarfackpress.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.

Bakgrund: Humor är ett ämne som länge har uppmärksammats inom vården. Sjuksköterskor använder humor för att bryta isen och skapa en trygghet för patienter medan patienter använder humor för att hantera svåra situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva humor i omvårdnaden från patienters och sjuksköterskors perspektiv. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades på granskning av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Människor är i behov av tröst under hela livet, det är en del av vården ur ett holistiskt synsätt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår värdet av tröst i sitt arbete och betydelsen för patienten. Syftet var att belysa vad tröst är i omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ofta har patienter många emotionella känslor som oro, ångest och är i behov av tröst i omvårdnaden.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.