Background. With the mental health care reform 1995, the long-term mentally ill patients were meant to be integrated in the society. Instead, they became ?deported? to mental health care. Aim.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård.Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ?Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård? och ?Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede?. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.

Sjuksköterskan förväntas vara ett stöd för patienters närstående i deras sorgeprocess efter att patienten dött. För att sjuksköterskan ska kunna göra detta krävs att sjuksköterskan själv kan hantera sina känslor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser när en patient har dött. I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa vetenskapliga studier analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Denna analys resulterade i fem kategorier: Att känna förväntningar på sin yrkesroll; Att beröras känslomässigt och känna skuld när patienten dör; Att döden är en naturlig del av livet men kan vara svårt att acceptera; Att utveckla strategier för att kunna hantera patienters död; Att erfarenheter påverkar reaktionerna när en patient dör.

Introduction: Our lifestyle habits affect our health and unhealthy habits are a contributing factor to disease. Health care is an arena that should work with health promotion. MI (motivational interviewing) is a method used in various forms of care to work with lifestyle. Aim: To map methods with intention to be used in Swedish primary care, to work with the lifestyle habits diet, physical activity, alcohol and tobacco. Method: This is a literature based study.

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig.

Background: The majority of patients requiring medical attention experience some degree of pain. The nurses´ assessment of pain is crucial in reducing the patients suffering in a proper and timely manner. Previous studies have shown that the treatment of pain in a emergency situation is poorly managed. The patients´ pain experience is often under assessed and undertreated which leads to increased suffering for the patient. This results in higher costs for the health care system due to prolonged hospitalization.

The dialysis ward at Karolinska University Hospital is a highly pressurized work environment filled with critical treatment situations where patient?s lives can be constantly in danger. Staff have to deal with a myriad of alarms and error codes in response to their patients varying ailments. The workforce at the dialysis ward lack controlled environment training, sufficient to address all of the potential treatment scenarios, with no risk of jeopardizing the patient?s condition.The purpose of this essay is to design and test the efficacy of using an IT based device for dialysis education at Karolinska University Hospital.The main topics this essay intends to address are:? Identification of user scenarios and training fields.? Prioritization of key training areas.? Utilization of IT in effective staff training.? Design of a conceptual prototype.The process focuses on the user and their needs.

I den svenska vården drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vårdskada, det vill säga en undvikbar skada direkt orsakad av vården (Socialstyrelsen, 2008; Ödegård, 2007). Vårdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbättringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien är att beskriva innehållet i de patientavvikelser som registrerats av personal på sjukhus. Innehållet beskrivs avseende vilka händelser som registrerats och vårdpersonalens beskrivningar av händelseförloppet. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa delar.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår .Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan.

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig.

Bakgrund: Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier.Resultat: Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat.

Problemställning: Stroke är en världsomspännande, allvarlig och kostnadskrävande sjukdom. Sjuksköterskans omvårdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att främja återhämtning och förhindra komplikationer. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.