Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there?s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses? stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses? experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Aim: The aim of this study was to investigate relatives opinions of information, interaction, support, participation and care at a hospice unit. The aim was also to investigate whether there was a difference between women and men.Method: The study is a descriptive quantitative cross-sectional study. A questionnaire with closed and open-end questions was sent out to 66 relatives to patients who had died at the hospice unit. The closed questions were analyzed with SPSS. A content analyze was used for the open-end questions.Results: The most of the relatives were fully pleased with information, interaction, support and care.

Background: For most children, being hospitalized is a whole new experience. The care should be safe and meet the children?s needs. In hospital care, children are a large group of patients. It?s important for them to be involved in decisions regarding their care and to get proper information.

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att främja patienters självbestämmande. Det är viktigt att lyfta fram patienters syn på självbestämmande för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad medvetenhet skapar möjlighet till god omvårdnad i och med en ökad förståelse för patientens önskemål. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av självbestämmande då de vårdas palliativt. Metoden är en litteraturstudie där 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den.

A major part of the Swedish population suffers from myocardial infarction. A wish in the study is to give nurses an increasing knowledge about what patients with myocardial infarction wish to be informed about so that the nurses can meet these patients as good as possible.The aim is to show what nurses need to inform heart patients about to prevent anxiety and fear after hospital care.The method used was literature reviews where seven articles were reviewed according to Polit, et. al., (2001). The databases used were Cinahl and ELIN.Results: There is a dissonance between what the patient and what the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a myocardial infarction. The patients prioritize information about symptoms and lifestylechanges.

Den första process som möter den akutsökande patienten på en akutmottagning är triaget, vars syfte är att bedöma patientens medicinska tillstånd. Att hänvisa en akutsökande patient till annan vårdnivå är ett komplext beslut, som ska fattas med kunskap, erfarenhet och med respekt för den enskilda patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse i hänvisningssituationen av akutsökande patienter, med Triagehandboken som beslutstöd. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige inkluderades i studien.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.