Sök:

Sökresultat:

17046 Uppsatser om Patient perspektiv - Sida 47 av 1137

Vem bestämmer? - Barns rätt till förhandling om förskolans regelverk (Who decides? - The child's right to negotiate about the preschool rules)

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

Patienters erfarenheter att leva med övervikt eller fetma

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Främjande av välbefinnande hos patienter med cancersjukdom i ett palliativt skede : Ett patientperspektiv

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Patienters uppfattning om allmänpsykiatrisk heldygnsvård

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården tillgodose patientens behov av trygghet, bygga på respekt för patienten, främja goda kontakter mellan patient och personal och tillgodose kontinuitet och säkerhet i vården. Forskning inom psykiatrisk vård har undersökt hur patienter uppfattar dessa områden. Denna forskning har resulterat i att Sverige har infört en nationell satsning för att mäta patienternas uppfattning om den vård de har fått. Syfte: Syftet är att undersöka patienters uppfattning om vården på en allmänpsykiatrisk heldygnsavdelning. Metod: En enkät bestående av frågor med skattningsskala eller fasta svarsalternativ gavs till 25 inneliggande patienter på en svensk heldygnsvårdsavdelning. Enkäten besvarades av 14 patienter vilket gav en svarsfrekvens på 56 %. Svaren har förts in i programvaran Exel och analyserats med utgångspunkt från kategorierna bemötande, information, personcentrerad vård, planering av vården, närstående och vårdmiljö. Resultat: Resultatet visar på att uppfattningen om hur man upplever vården på avdelningen varierar kraftigt.

Samforskning : en möjlighet i pågående terapi

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

"Att skratta med men inte åt" : en litteraturstudie om humor i omvårdnad

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

När livet plötsligt förändras: Upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

Att vårda äldre patienter med delirium : Sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Att lära sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Orsak till sjuksköterskans stress och hur den påverkar omvårdnadsarbetet : En litteraturöversikt

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there?s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses? stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses? experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes.

Borderline personlighetsstörning - Mötet mellan vårdpersonalen och patienten med borderline personlighetsstörning.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet.

Smärtbedömningens och dokumentationens påverkan på smärtbehandling

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Hur tillit kommer till uttryck i vårdandet

Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Information, kommunikation och patientupplevelse vid MR-undersökning.

Introduktion: Röntgenmiljön kan verka skrämmande för patienten, speciellt inför en magnetkamera-undersökning (MR). Oftast saknar patienten kunskap om undersökningen. Det är röntgensjuksköterskans uppgift att informera patienten inför undersökning, kunna ge stöd och lindra obehag. Många kan inför denna undersökning känna stort obehag och ångest. Mycket vanligt är klaustrofobi, dessa patienter kan uppleva undersökningen som mycket påfrestande och kan även i framtiden vara rädda att genomföra en ytterligare MR-undersökning.

Anhörigas uppfattning om vården på en hospiceavdelning : En kvantitativ studie

Aim: The aim of this study was to investigate relatives opinions of information, interaction, support, participation and care at a hospice unit. The aim was also to investigate whether there was a difference between women and men.Method: The study is a descriptive quantitative cross-sectional study. A questionnaire with closed and open-end questions was sent out to 66 relatives to patients who had died at the hospice unit. The closed questions were analyzed with SPSS. A content analyze was used for the open-end questions.Results: The most of the relatives were fully pleased with information, interaction, support and care.

<- Föregående sida 47 Nästa sida ->