Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

Background: A life with severe chronic heart failure is debilitating, and most patients die of the disease. The possibility of having a heart from a deceased donor is often the patient's only hope of continued life. Aim: To gain a deeper insight and understanding of the patients experiences after a heart transplant. Method: Literature study with results based on 13 scientific articles. Results: Gratitude was the great common experience for the recipients of new hearts.

Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande.

BackgroundWhen women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged.AimThe aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction.MethodsA qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units.ResultsNot having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues.

Bakgrund: Närstående kan uppleva den palliativa vårdsituationen som mycket svår, då det kan vara första gången de konfronteras med en döende människa Att vara närstående till en palliativt sjuk patient kräver stöd åt den närstående, vilka kan vara vänner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjälp från samhället Syfte: Att kartlägga stöd till närstående då en patient får palliativ vård och stöd till närstående efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att få emotionellt stöd, att få praktiskt stöd, att vara delaktig i omvårdnaden, att främja hopp, att få stöd efter dödsfallet och att få information. Information som ges till en människa i kris når inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsätta tid, vara påläst och inte använda ett svårt språk är avgörande för att samtalet ska falla väl ut.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.

Bakgrund/syfte: Sma?rtlindring via PCA-pump a?r en effektiv och sa?ker metod vid postoperativ va?rd. Den syftar till att ge patienten sto?rre mo?jlighet att pa?verka sin sma?rtlindring. Tidigare studier pa?visar att ma?nga patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillra?cklig.

SAMMANFATTNING: Till akutmottagningen kommer människor med akuta somatiska åkommor av olika grader och former. Både patienter och medföljande anhöriga kan uppleva besöket på akutmottagningen som kaotiskt och frustrerande, beroende på orsak och omständigheter till besöket. Studiens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vara på en akutmottagning.Metoden som användes var en allmän litteratursammanställning med beskrivande design baserad på vetenskapliga artiklar. Omvårdnadsdatabaser som användes till artikelsökningarna var Amed, Cinahl och PubMed. Resultatdelarna från 11 artiklar sammanställdes och bildade tre kategorier som blev rubriker i studiens resultat.Upplevelsen av personalens arbete - Information, kommunikation, respekt, bemötande och kompetens påverkade patienternas upplevelser.

Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv. Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex teman som redovisas: Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, Rädsla för att föra smittan vidare, Information vid isoleringsvård och Psykisk påverkan vid isoleringsvård. Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA är bristfällig.

Patienter med annan kulturell bakgrund är sårbara på grund av bristande kunskaper i det nya landets språk vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inte bara i Sverige utan i hela världen är kommunikationsbarriärer den vanligaste barriären mellan en sjuksköterska och denna patientgrupp. Bakgrund: Kommunikation har grundläggande betydelse för kvalitén av omvårdnad inom patientvården. En sjuksköterska ska vara medveten om att språkbarriärer spelar en viktig roll i patienters vårdvistelse samt kan vara ett hinder när dessa patienter söker sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan patient med annan etnicitet och sjuksköterska, ur ett patientperspektiv.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning på buken som tillåter kroppsvätskor att tömmas ut. De vanligaste orsakerna till stomioperationer är tumörsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och medfödda missbildningar. Att bli stomiopererad innebär en stor händelse i en patients liv. Psykiska påfrestningar, förlust av kroppsfunktion, förändringar i personlig hygien och avsmak för stomin är affekter som kan uppstå till följd av stomioperationen.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med stomi.

Anafylaxi är en allergisk reaktion och personen som drabbas kan få allvarliga och svåra symptom som kräver behandling. Kännetecknet för anafylaxi är att det kan påverka olika delar av kroppen samtidigt; bland annat hud, luftvägar, mag- och tarmkanalen, hjärta och blodkärl. Det blir ofta korta möten mellan ambulanspersonal och patient och därför finns inte mycket tid för att försöka skapa ett förtroende. Omvårdnaden vid anafylaxi sker till en början snabbt och det kan uppfattas som en stressad situation för både patient och personal. Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med anafylaxi.

Background:Malnutrition is a nursing issue that causes both physical and psychological suffering of those who are affected. In order to achieve care that is safe and has a good quality, it must be based on the assessment and actions of the state. District nurses play a central role in this work. Aim: The aim of this study was to describe the district nurses' work with identifying and addressing malnutrition in older people in nursing Home Care of the Community. Method: Six interviews with district nurses were conducted.

Bakgrund: Ett stort antal personer drabbas varje år av venös tromboembolism i Sverige och ungefär en fjärdedel drabbas av lungemboli. Symtomen kan vara mycket varierande och diffusa vilket gör sjukdomen svårdiagnostiserad. De flesta patienter som kommer till sjukhus och får behandling i tid överlever. Det finns i dag mycket forskning när det gäller riskfaktorer, diagnos och behandling vid lungemboli. Däremot är inte upplevelsen av att drabbas väl studerad, inte heller hur det påverkar patientens livskvalitet.