I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars läsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att läsa samt vilka attityder de har till läsning. Bakgrunden till denna studie är författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhållande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats är strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i årskurs åtta.Resultaten av studien som genomförts visar på att de flesta pojkar har en dålig attityd till läsning av skönlitteratur.Många föredrar istället digitala medier som TV, film och datorspel. Läsningen kopplas många gånger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. Läsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför läsning.

Denna studie syftar till att undersöka nyblivna föräldrars upplevelser rörande användandet av förlossningsbrev. Föräldrar intervjuade till denna studie valde att skriva eller inte skriva ett förlossningsbrev. Blivande föräldrar som valde att inte skriva ett förlossningsbrev gjorde detta på grund av att de ansåg att brevet skulle styra in dem i en specifik riktning, samt att det inte hjälper att försöka kontrollera något som är utom deras kontroll. Föräldrar som valde att skriva ett förlossningsbrev gjorde detta eftersom de hade specifika önskemål som frångick den norm som styr förlossningen. Även kvinnor som utryckt någon form av förlossningsrädsla valde att skriva ett förlossningsbrev.Under studiens gång har fokus även riktats mot att undersöka andra förberedelser inför förlossningen.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingår i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktärer, miljöer och händelser en bild av synen på ungdomar. En central roll i bilden är hur identiteter skildras och skapas. Utgångspunkten i uppsatsen är socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. Utifrån Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, där centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Det var under 1700-talet som genombrottet för kokböcker i Sverige kom. Under den här tiden skrevs det fortfarande kokböcker för överklassen, men allt mer började det komma kokböcker som hade en handboksliknande utformning med anvisningar för både mat och olika delar av hushållsarbetet. Under 1700-talet förekom det i kokböcker tre verbformer, imperativ, s-passiv och aktiv presens. Dock hade s-passivt tagit överhanden mot slutet av 1700-talet och detta sätt att skriva recept gällde fram till cirka 1900-talet, då det sker en återgång till att använda imperativ i receptskrivningen.Idag är intresset för mat och måltidslitteratur stort i Sverige och övriga världen. Varje dag säljs det nästan 1,5 miljoner böcker om detta ämne runt om i världen.

Introduktion: Trots att kompressionskläder (KK) används brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vältränade idrottare. Det är relativt lite forskning gjord på hur användandet av KK påverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida användandet av KK har en positiv inverkan på högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har använts och 6 vältränade (27 ± 5 år, längd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml ? kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning på löpband.

Uppsatsens syfte är att utifrån kriterier som Lundberg och Reichenberg ställt upp för lättlästhet pröva omdet är möjligt att göra bedömningar om huruvida en lärobokstext är lättläst eller inte. Utifrån Lundberg &Reichenbergs kriterier granskas tre läroböcker som heter Vi läser, Huset på Alvägen och Förstagluttarna a,b och c. Vi läser gavs ut första gången 1989 och andra upplagan 2005, Huset på Alvägen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gången 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lättlästhet handlar om att lättlästa texter är ganska korta, att texten innehåller ett tilltal tillläsaren, att meningarna i texten är varierande olika långa, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehåller långa substantiv. Dessutom ska texten inte ha för många olika och svåra ord, textenska vara skriven så att sambanden mellan olika händelser är tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten är skriven med konkreta begrepp. Utifrån kriterierna ställdes följande tre frågeställningar: Är detmöjligt att utifrån Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lättlästhet? Skiljer sigläroböckerna åt ifråga om de är lättlästa utifrån kriterierna? Om ja! På vilket sätt skiljer de sig åt?Utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder däribland uträkning av LIX, beräkning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgång visar resultaten att läroböckerna är lättlästa utifrån de uppställda kriterierna.Resultaten visar också att böckerna skiljer sig en del åt i utformning och i de olika kriterierna för lättlästhet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lättlästa texter..

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvärdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har också undersökt förhållandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjänster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för väljarna, innebär nackdelar i form av att journalistiken blir behäftad med brister.

Denna studie undersöker hur premiepensionssparare tar beslut och vad som ligger till grund för valet att vara aktiv eller passiv i syfte att skapa ökad förståelse och underlätta utformningen av ett ökat beslutsstöd för premiepensionsspararna. Tidigare studier har visat att premiepensionssparare som är kontinuerligt aktiva i sin placering är de som får högst avkastning på sin premiepension, ändå är en stor andel av svenska premiepensionssparare passiva. Studien undersöker några av de faktorer och tankesätt som ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare inte tar beslut som förväntas enligt teoretiska beslutsteorier som förutsätter rationalitet. Som verktyg för att undersöka och öka förståelsen för premiepensionssparares beslutsfattande används prospect theory som är en alternativ teori till den klassiska ekonomiska teorin om ekonomiskt beslutsfattande. Studien grundar sig i problematiken som uppstår när samhällsutvecklingen allt mer skapar större informationsflöde samtidigt som allt mer beslut och risk läggs på individen.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

I takt med att ubåtarna blir allt tystare och svårare att detektera ställs allt högre krav på de sensorer som utvecklas för hålla jämna steg med denna utveckling. Redan under 80-talet kunde man konstatera att ubåtarna hade blivit så tysta att passiv detektering inte räckte till varför intresset istället riktades mot primärt aktiva system. Aktiv sändning medför sina egna nackdelar och tillsammans med de tekniker som utvecklats för att dämpa ekona från en ubåt gör att inte ens en aktiv, monostatisk sonar alltid ger tillfredsställande resultat. Till Försvarsmaktens nya medeltunga helikopter HKP14 har ett nytt sonarsystem införskaffats med möjlighet till fusionerad signalbehandling (s.k. multistatisk sonar) av signaler mottagna från flera olika mottagare såsom t.ex.

Uppsatsens titel: Elefanten & kassakon på Internet. En kvalitativ studie om hur företag kan nå den stora kohorten 50-plus genom marknadskommunikation på Internet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa intervjuer få förståelse för hur 50-plussare, d.v.s. personer i åldrarna 50-65 år, uppfattar och reagerar på marknadskommunikation på Internet. På så vis vill vi kunna påvisa hur företag kan bedriva marknadskommunikation på Internet för att nå dagens 50-plussare.

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7.