Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism.

Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar.

Magnusson, A. ??it?s a matter of great importance actually?. Coping strategies to sexual consequences due to cancer treatment. Expectations on sexuality and rehabilitation.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer.

Over the last decade the conversation on entrepreneurship has been both worldwide and intense. In Sweden, as in many other countries, this conversation has also concerned women?s entrepreneurship. Parallel with this conversation has been the debate on women in leading position in large corporations. This thesis aims to find out why and how women use entrepreneurship to handle existing conditions in life (such as the hardship of combining a traditional career with a traditional family life) and to create new conditions that suit them better.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur vårdpersonal på Hospice beskriver sina olika känslor som uppstår i vården av patienter i livets slutskede, vilka copingstrategier de använder sig av för att bearbeta dessa känslor samt vilka faktorer som de upplever påverkar valet av copingstrategier. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta kvinnliga deltagare ur vårdpersonalen på Hospice (lika fördelade mellan sjuksköterskor och undersköterskor med varierande ålder och erfarenhet) blev intervjuade. Resultat: Känslor av skuld, frustration, maktlöshet, stress och otillräcklighet upplevdes betungande. För att bearbeta dessa användes främst aktiv och problemfokuserad coping, framförallt samtal och stöd.

Avsiktligt självskadebeteende bland normalbefolkningen är ett välkänt men ännu relativt outforskat fenomen. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst och former av, samt könsskillnader i, avsiktligt självskadebeteende i en ickeklinisk ungdomspopulation, samt att undersöka eventuella samband mellan självskadebeteende och hjälpbehov, självmordsförsök, självkänsla, copingstrategier och aggressivitet. En förenklad version av Deliberate Self-Harm Inventory administrerades tillsammans med övriga frågor bland 211 gymnasieungdomar i Mellansverige. Resultatet visade att 37 % av tonåringarna skadat sig själva under det senaste året. Signifikanta könsskillnader förekom gällande såväl prevalens som form av självskadebeteende.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förändrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier är ett ämne och område i rekryteringssammanhang som är relativt outforskat och nytt och därmed har studien en explorativ och induktiv karaktär. Studien syftar till att kartlägga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag använder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats som berör hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har påverkat det traditionella tillvägagångssättet att rekrytera, problem som kan uppstå när sociala medier används i rekryteringsarbetet samt hur användandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier används som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvägagångssätt.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall.

Arbetet som ambulanspersonal är påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt.Att vara fysiskt vältränad är säkerligen en fördel, men kan man varavältränad även på det psykiska planet? Många studier har gjorts omambulanspersonalens copingstrategier, men få har gjorts i Sverige. Studiergjorda utomlands har visat att några av de vanligaste copingstrategierna hosambulanspersonal är socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Dennastudie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och copingangående arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjareinom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse förambulanspersonalen för att lägga upp copingstrategier i hanteringen avarbetsmiljöstressorer.

This study was conducted in the red-light area of Pune city, India. The target group of the study is sex workers that are victims of human trafficking for the purpose of sexual exploitation. The purpose of this study was to examine the initial and continuing trauma and its effects, and the coping strategies that these women develop in order to survive. The initial trauma occurs during the trafficking and seasoning process in the brothel. The term continuing trauma refers to violence and psychological trauma that are part of sex workers lives.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Syftet med studien är att belysa studenters copingprocesser, d.v.s. appraisal och copingstrategier, inför examinationsformerna salstentamen och hemtentamen. En intervjustudie genomfördes med åtta kvinnliga studenter inom samma program på en högskola i Sverige. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att examinationer oavsett form skapar stress, även om studenterna inte upplever en hemtentamen som lika hotfull eller utmanande som en salstentamen.