Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar.

Personalnedskärningar är ett resultat av det pågående oroliga arbetsmarknadsläget. Flera aktörer jobbar idag med servicetjänsten omställning vilket är en hjälp för arbetsgivare att hantera nedskärningar och övertalighet genom att få uppsagda medarbetare att komma vidare i ny sysselsättning. Trots en lågkonjunktur har omställningsarbetet visat på uppnådda lyckade resultat. Studien undersöker och sammanställer individers upplevelse av att genomgå ett omställningsprogram samt undersöker vilka faktorer som har betydelse för individers hantering av stressen i denna påfrestande arbetslivsrelaterad förändring. Tillämpningen av problemfokuserad coping undersöktes bland 71 deltagare som genomgått omställning i antingen kommunal eller privat sektor. Resultatet visade att deltagarna tillämpade problemfokuserad coping i relativt lika stor utsträckning oavsett yrkessektor.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.

The levels of unemployment are unusually high compared to recent years, and the consequences are diligently debated in media. Swedish safety systems regarding people?s welfare have gone through changes lately which affected the situation negatively for many concerned citizens. This study aimed to illustrate individual?s situation of unemployment within their social context.

Background: The nursing profession involves meetings and situations which can be stressful. The work environment can cause additional stress in the form of time pressure, lack of support from colleagues, management or disgruntled family members and patients. This places the nurse in a position that requires a sharpened ability to handle stress. It can become overwhelming and unmanageable and cause a serious threat to the nurse's health and wellbeing. To handle stress the nurses uses different coping strategies.Aim: The aim of the review was to gain a better understanding of how nurses deal with occupational stress.Method: A systematic literature overview study based on eleven articles, including both qualitative and quantitative studies.Results: Nurses deal with stress in different ways based on their own resources.

The aim of this study was to increase the knowledge about and deepen our understanding for people who are treated with dialysis in aspects of quality of life and coping strategies. The research questions were: How does the scientific literature describe quality of life and coping strategies from people?s perspective who are treated with dialysis? How does dialysis affect patients and their lives? How/what can the nurses do for people who are treated with dialysis to keep or improve their quality of life. The result is based on eight scientific articles and after interpretation of the result we found six themes that describes how patients have to restructure their lives to a new normal life, how they adapt to a life with dialysis treatment, how dialysis affect their physical condition, witch meaning does the family and others have, how they keep their self-esteem in relation to the dependence of dialysis treatment and which factors are associated with a long life with dialysis..

Patienter som lider av svår kronisk njursvikt behandlas ofta med hemodialys ett flertal gånger i veckan. Dessa patienter stöter ofta på en rad problem och får kämpa med att bemästra dessa. Sjuksköterskan har här en viktig roll att identifiera dessa problem för att kunna ge ett gott stöd åt denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka stressorer patienter som behandlas med hemodialys upplever samt vilka copingstrategier de använder sig av. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar som utfördes i enlighet med Friberg.

Långvarig smärta påverkade personernas fysiska, psykiska och sociala tillstånd vilket innebar att personer med långvarig smärta är i stort behov av god omvårdnad. Personer med långvarig smärta använde sig av copingstrategier för att hantera smärtproblematik.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer upplever att leva med långvarig smärta och vilka copingstrategier som använts. Metod: Litteraturstudien har gjorts med deskriptiv design. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som har söktes i databasen Cinahl.                                                  Huvudresultat: Huvudresultat visade att personer med långvarig smärta upplevde både stöd och begränsningar. Detta upplevdes även i mötet med vården och i behandlingar.

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Vi har valt att göra vår C-uppsats i relation till en begränsad verksamhet; en fritidsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. Våra frågeställningar är ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen på pedagogernas interagerande i förhållande till barnets kön och intagen position??. Vi har använt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmål, då vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrån barnens intagna positioner och kön.

The focus of this essay is to further investigate and describe psychological strains experienced by child welfare workers. The method used was qualitative interviews, two group interviews. The research aimed to understand how child welfare workers were affected and handled the psychological strains generated by work through theory of coping and symbolic interactionism where humans are viewed as pragmatic actors. The research showed, as previous studies shown, that the child welfare workers experience a great deal of psychological strains generated by high turnover in staff and pressuring work demands. The child welfare workers felt inadequate and alone in their work tasks and experienced stress and anxiety.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden.