Väldimensionerade och underhållna vägar är en viktig del för en effektiv gruvbrytning eftersom det leder till en hög kapacitet gällande transporter av berg och gråberg. De laster som belastar överbyggnaden är ofta högre de som trafikerar allmänna vägar. De höga lasterna i kombination med den speciella miljön, med brant lutning, problem med inläckage av vatten och en fast undergrund i form av berg leder till att vägbyggnation under jord är en storutmaning.De i det här examensarbetet utförda fallstudierna gav en bild att en bidragande faktor av slitaget av vägar i underjordsgruvor är otillräcklig dränering. Vattnet orsakar skador i form av potthål när det tillåts droppa på körbanan och medför en borttransport av finkornigt material. Bristen på finare Partiklar orsakar följdskador i form av spårbildning och en ökad mängd löst grus på vägbanan.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Studier på finkorniga jordar har gjorts i åratal och de mekaniska egenskaperna är relativt välkända vid det här laget. Då just finkoriga jordars egenskaper ofta är den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sättningar, skred och ras lämpar det sig att göra tester på just dessa. De är dessutom enkla att utföra laborationer på då metoderna som används är väl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper är dock inte lika vanligt, dels för att det finns väldigt få apparater konstruerade för detta ändamål och dels för att arbetsbördan blir många gånger större. I Sverige är jordarten morän vanligast förekommande och den består av en blandning av stora och små Partiklar.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

Av den totala energianvändningen i Sverige och övriga EU så kommer 40 % från byggnadsbeståndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrågan av energisnåla byggnader. Finns det enkla utföranden att sänka energiförbrukningen i byggnader på, genom att energieffektivisera byggnaden på olika sätt? Eller krävs det flera års erfarenhet samt en stor plånbok?Energimyndigheten sätter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre än 200 m² i klimatzon III får idag högst ha en energiförbrukning på 30 kWh/m² uppvärmd yta och år.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.

Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utsläpp av kväveoxider, Partiklar, kolväten och koldioxid innebär att tillverkarna måste förbättra renheten på avgaserna som släpps ut. Ett sätt att göra detta är efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar på det sättet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kväveoxiderna och bildar oreglerade ämnen. För att få hög omvandlingsgrad av kväveoxiderna i katalysatorn är det viktigt att man har en jämn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts på ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.

Denna rapport ar resultatet av ett examensarbete som har utforts vid institutionen for informationsoch kommunikationsteknik, Kungliga Tekniska Hogskolan (KTH), och omfattar 15 hp. Rapporten presenterar ett arbete dar examensarbetarna har utvecklat en terrang med hojdskillnader och ljussattning, partikeleffekter (CPU-GPU implementering) som liknar ett fyrverkeri, partikeleffekter (GPU implementering) som visar olika monster samt en kamera for att kunna observera spelvarlden fran alla mojliga olika vinklar i 3D med API:et Lightweight Java Game Library (LWJGL).LWJGL ar ett lagniva-API som riktar sig mot nyborjare och professionella spelutvecklare i programspraket Java. Flera tekniker exponeras istallet for att mappa lagniva-funktioner i objektorienterad programmeringsparadigm som manga javautvecklare ar vana vid. LWJGL hanterar sin egen grafik, ljud och styrkontroller enbart for att fa en solid grund for moderna spel och en battre anvandarupplevelse. Den grafiska renderingen skots med OpenGL.Syftet med det har examensarbetet var att utvardera LWJGL om den ar kompetent nog att anvandas i samband med spelutveckling.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder Partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.