BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste årtiondena och är idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller är ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation används stamceller tagna från benmärg, navelsträngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, där personens egna stamceller används, eller allogent, där stamcellerna härstammar från en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgår personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrålning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat påverkar personens förmåga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.

Patienter med bensår är vanligt förekommande i vården och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan således påverka omvårdnaden av bensårspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nutritionsstatus och läkning hos bensårspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden är en studie där tio artiklar har granskats utifrån vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att många bensårspatienter ligger i riskzonen för undernäring och har brist på ett eller flera näringsämnen.

ABSTRACTBackground and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursingcare. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show thatnurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priorityin the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge aboutand their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patientswith malnutrition.Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36questionnaires were answered.Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition andmalnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutritionscreening and more than half of the respondents stated that they have a need of education forprevention and treatment of malnutrition.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of internal medicine and clinical nutritionAbstractTitle: Can exclusive enteral nutrition replace steroid treatment in pediatric Morbus Crohn?Author: Hanna Rymark Lehnér and Josephine PetterssonSupervisor: Mette AxelsenExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 23, 2012Background: Morbus Crohn is a chronic inflammatory bowel disease which periodically causes great suffering for the patient. There is solid scientific evidence that treatment with steroids effectively induces and preserves remission. However, side effects are many and a great risk for stunted growth and skeletal development exists in children. A widespread view is that exclusive enteral nutrition is as effective as steroids in pediatric Crohn´s.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstående ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar få i sig för lite energi och makronutrienter på grund av volymrestriktioner och rädsla för att påbörja enteral nutrition efter genomförd operation och därigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC är ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstånd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vävnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vätska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan åren 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhämtades retrospektivt från sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och Parenteral nutrition samt blodprodukter användes för beräkning av intaget av energi, makronutrienter och vätskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.

ABSTRACTBackground and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursingcare. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show thatnurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priorityin the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge aboutand their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patientswith malnutrition.Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36questionnaires were answered.Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition andmalnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutritionscreening and more than half of the respondents stated that they have a need of education forprevention and treatment of malnutrition.

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhålla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och Parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN används på många intensivvårdsavdelningar får patienter sällan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvärdera införandet av flödesschema för enteral nutrition på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata från förgruppen (n =28), fem månader innan införandet av flödesschemat och data ifrån eftergruppen (n =20), fem månader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

Bakgrund: Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller Parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Sår är ett stort problem som medför lidande för patienten, är tidskrävande och medför stora kostnader för sjukvården. Nutrition är livsnödvändigt och en rätt sammansatt kost är viktig för att kroppen ska må bra och fungera väl. Sår och nutrition ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde och därför är det av stor vikt att beskriva näringsämnens och nutritionssupplements inverkan på sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts i tidskrifter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

ABSTRACTIn an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included.

Malnutrition är vanligt bland äldre personer som genomgår en höftoperation. Att inte få i sig tillräckligt med näring kan bland annat leda till förlängd återhämtning, ökad vårdtid, försämrad sårläkning, trycksår, kognitiv påverkan och förhöjd fallrisk. Nutrition är ett basalt behov och en av de viktigaste delarna i omvårdnad, därför har sjuksköterskans uppfattning om nutrition stor betydelse för hur väl patienternas behov av näring tillgodoses.Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om nutrition postoperativt för personer som genomgått en höftoperation. En studiespecifik enkät besvarades av 18 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Enkäten innehöll påståenden med svarsalternativ på ordinalskalenivå samt kunskapsfrågor med svarsalternativen sant och falskt.

Syfte:           Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjärtsvikt kan få en förbättrad nutrition genom egenvård.Metod:         Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:      Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsättning för att personer med hjärtsvikt ska klara sin egenvård och ges möjlighet att förbättra sin nutrition är utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera är att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehålla information om vilken typ av mat personer med hjärtsvikt behöver äta samt varför.

Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease, which affects mostly women. RA is also a chronic disease and the treatment is focused on moderating the immunological process. RA-patients experience daily pain which affect their prosperity. The aim of this literature study is to illuminate some factors that influence the well-being of patients with RA. The factors that have been studied are pain, nutrition and need of knowledge about nutrition.

Det är sjuksköterskans ansvarsområde att uppmärksamma, förebygga och behandla malnutrition. Ädelreformen, där ansvaret för äldre vårdtagare har flyttats från landstingsnivå till kommunnivå, har bland annat inneburit att tillgången till sjuksköterskor i hemsjukvården är liten i förhållande till antal vårdtagare. Detta tillsammans med låg kunskapsnivå om nutrition hos omvårdnadspersonalen om nutrition samtidigt med stor vårdtyngd, har lett till att brister i omvårdnaden inom nutrition kan fortgå en längre tid innan de uppdagas. Syftet var att undersöka sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och åtgärda malnutrition hos äldre vårdtagare inom hemsjukvården och särskilt boende. En litteraturstudie med 20 vetenskapliga artiklar utfördes.