Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger NivÄ:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter LjunggÄrd och Emil Ring. Handledare:Jonas KÄgström. Datum:2011 ? Maj.

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

PÄ uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det Àr möjligt att skapa ett verktyg som kan hjÀlpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssÀkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strÀvar mot en tvÀrfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) dÀr processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen Àr i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

PÄ uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det Àr möjligt att skapa ett verktyg som kan hjÀlpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssÀkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strÀvar mot en tvÀrfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) dÀr processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen Àr i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.

FörÀndringar i europeisk lagstiftning har gett producenten ett ansvar för Ätervinning av anvÀnda förpackningar. Den nya lagstiftningen skall vara implementerad i de nationella lagarna senast den 30 juni 1996. Inga förpackningar fÄr om fem Är introduceras pÄ marknaden om det inte finns ett uppbyggt Ätervinningssystem. Dessutom stÀller lagstiftningen krav pÄ att mÀngd förpackningsmaterial som anvÀnds skall minimeras, sÄ att inga förpackningar i framtiden hamnar i deponi.Ett sÀtt att uppfylla lagstiftningen Àr att ersÀtta engÄngsförpackningar med returförpackningar av olika slag. Denna uppsats Àr resultatet av ett uppdrag frÄn Wascator, vars syfte var att undersöka om det Àr ekonomiskt möjligt och miljömÀssigt intressant att införa ett system dÀr förpackningar gÄr i retur vid distribution av kommersiella tvÀttmaskiner.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.

Den svenska nyttofordonstillverkaren Scania har varit ett intressant förvÀrvsobjekt under flertalet Är. Volvo har tidigare försökt förvÀrva Scania, men hindrades av EU-kommissionen. Under den senaste tiden har Scanias vÀrld Äter satts i gungning i och med att företaget blivit föremÄl för ett ytterligare förvÀrvsförsök. Denna gÄng Àr det den tyska nyttofordonsproducenten MAN som har lagt ett fientligt bud pÄ Scania. Bakom budet ligger en tro pÄ att det gÄr att realisera synergier genom nÀra samarbeten inom omrÄden som produktion, förvaltning, inköp, forskning och utveckling samt service.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

Internet Àr ett relativt nytt fenomen och det finns idag inte nÄgon specifik eller sjÀlvstÀndig lagstiftning som reglerar marknadsföring pÄ detta omrÄde. Det var lÀnge en allmÀn uppfattning att Internet var ett laglöst territorium som inte omfattades av den nationella lagstiftningen eller kunde regleras. Idag har det dock konstaterats att det inte finns nÄgon begrÀnsning av MFL:s tillÀmplighet och det Àr sÄledes ovÀsentligt vilket medium som anvÀnds vid marknadsföringen. Genom den rÀttsdogmatiska metoden utreder vi gÀllande rÀtt för omrÄdet och redogör för de regleringar som finns att tillgÄ dÄ det kommer till marknadsföring riktad mot barn genom Internet.Marknadsföringen har parallellt med samhÀllsutvecklingen genererat nya kommunikationstekniker att tillgÄ. Resultatet blir att konsumenter dagligen utsÀtts för kommersiella pÄtryckningar, framförallt genom Internet som blivit en mycket potent marknadsföringskanal.

Varför ska man ha besökare och turister pÄ kyrkogÄrdarna? Denna frÄga vÀcker tankar hos mÄnga.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen Àr och varför man bör frÀmja turism pÄ kyrkogÄrdar och begravningsplatser. Den kommer ocksÄ att visa hur ett antal kyrkogÄrdsförvaltningar ser pÄ besökande och Àven studier i vad besökarna sÀger om kyrkogÄrdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nÀtverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter pÄ hur kyrkogÄrdar och begravningsplatser ska visas upp för omvÀrlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogÄrdarna bör frÀmja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogÄrdarnas kulturarv ska föras vidare.KyrkogÄrden har haft mÄnga anvÀndningsomrÄden i historien.

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.