Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhÄllande till frÀmst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundÀrt i förhÄllande till reglerna om otillbörlig marknadspÄverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden dÄ man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa grÀnsvÀrden, antingen vad gÀller röstrÀtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. HÀrigenom frÀmjas transparensen pÄ marknaden. Budplikt innebÀr en skyldighet att rikta förvÀrvserbjudande till samtliga aktieÀgare i ett noterat bolag nÀr man uppnÄr 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten Àr betydligt mer ingripande Àn flaggningsplikten.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution Àr ett omdiskuterat fenomen dÀr debatten gÄtt i vÄgor och samfundet i nulÀget gÄtt frÄn att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?pÄtvingad? prostitution. Olika lÀnder beskriver, hanterar och reglerar prostitution pÄ vitt skilda sÀtt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking Àr förkastlig. FrÄgan Àr om det Àr möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking nÀr man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sÀtt att reglera och hantera prostitution genom sÄ kallade ?statliga bordeller?.

Svenska fotbollförbundet Àr numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benÀmns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ tjejers tal om sig sjÀlva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag anvÀnder Àr Robert W.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars Är 2000 enades de aktuella medlemslÀnderna om att unionen Är 2010 ska vara vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hÄllbar ekonomisk tillvÀxt med fler och bÀttre arbetstillfÀllen och en högre grad av social sammanhÄllning. Den fria rörligheten framhÄlls av mÄnga ekonomer och samhÀllsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillvÀxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan pÄ unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, pÄ den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande pÄ tvÄ svenska utlandsskolor i Spanien har gÀllande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgrÀnserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av sÄvÀl studie- och yrkesvÀgledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

UtgÄngspunkt för min uppsats Àr den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.I min C-uppsats undersökte jag i vilken utstrÀckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade dÀrmed för hur Kléens ?riktiga? dikter ser ut. De som ?icke kunna tryckas?. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i TÀrningskastet, som Àr lÄngt mer dekadent i sin framtoning Àn nÄgon av Kléens tryckta verk.

De skandinaviska lÀnderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gÀller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skÀl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns Àven tydliga instituti­onella skillnader mellan lÀn­dernas arbetsmarknadsmodeller, bÄde vad gÀller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anstÀll­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestÄnds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framstÀlls som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lÀgre nivÄer Àn idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anstÀllningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersÀttningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig frÄn de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska lÀnderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tÀnkas ha pÄ ung­doms­arbetslöshetens nivÄer och samman­sÀttning i res­pektive land, utifrÄn resultat frÄn logistisk regressionsanalys och jÀm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika Äldersgrupper i de undersökta lÀnderna.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.