Den Svenska Basketligan Àr en av fÄ europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillÀmpar det stÀngda seriesystemet inom lagidrott. Sedan sÀsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stÀngd och upp- och nedflyttning har vilat pÄ framförallt ekonomiska skÀl, och inte sportsliga. Detta Àr vÀldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktÀr stÀngd Àr att mÀstarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang Àr oregelbundna.I uppsatsen tillÀmpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling anvÀnds som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter pÄ hur ligans struktur pÄverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar pÄ att det finns stora möjligheter till en förbÀttrad internationell konkurrenskraft, men att det krÀvs förÀndringar i strukturen och synen pÄ vad basketligan har för syfte..

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Syftet med denna studie Àr att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser pÄ en europeisk sÀkerhets- och försvarspolitik och en gemensam sÀkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt lÀsare att kunna bilda sig en egen Äsikt i frÄgan. Den valda metoden Àr en tankeskoleanalys som tar fram de olika ÄsiktslÀgren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka Äsikter dessa lÀger innehÄller. Resultatet av denna studie Àr fem tankeskolor som har en liknande syn pÄ EU och motiven bakom den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna Àr emellertid mer olika nÀr det gÀller den framtida utvecklingen för politiken och EU, dÀr allt frÄn civil krishantering till militÀra insatser föresprÄkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns sÄ mÄnga olika sidor och Äsikter kring EU:s sÀkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet Àr att det politiska lÀget och EU:s roll idag Àr förÀndrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella sÀkerhetslÀget.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Uppsatsarbetet berör en mindre Àrendegrupp som betecknas ?sÀkerhetsÀrenden? respektive ?kvalificerade sÀkerhetsÀrenden? inom utlÀnningsrÀtten. Den första Àrendegruppen har rÀtt till en domstolsprövning och inte det senare enligt svensk utlÀnningsrÀtt. Parallellt utvecklas en Europeisk asylrÀtt dÀr mÄlet Àr att ha ett harmoniserat asylförfarande inom unionen. För detta ÀndamÄl har rÄdet antagit Asylprocedurdirektivet.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förÀndring. Marknaden Àndrades frÄn statligt monopol till konkurrerande marknad. Den hÀr uppsatsen undersöker hur det statligt Àgda Apoteket AB förÀndrade sitt ethos nÀr de tvingades att anpassa sig till de nya förutsÀttningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre frÄn 2002, innan omregleringen, och tre frÄn 2011. Analyserna görs i par, dÄ analysmetoden Àr delvis jÀmförande. Jag kommer att titta pÄ teman, röster, ordklasser och dygder.

This essay analyses the European Food Safety Authority's (EFSA) legitimacy. Theories on input- and output legitimacy are used in the examination. After analysing stakeholder representation, forum for deliberation, transparency, independence, and information sharing, input legitimacy in EFSA is assessed to be high. Output legitimacy was examined through the authority's outcome effectiveness, which was divided into compliance and effectiveness. Since food safety is an immense area, two important parts were chosen for the analysis of output legitimacy; transmissible/bovine spongiform encephalopathy (TSE/BSE) and genetically modified organisms (GMO).

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

This report is the result of a sub-project of a larger project to create a platform formathematical education. The sub-project focuses on authentication with associ-ated security, where security is emphasized. The project environment is Java EE 6where GlassFish 4.0 acts as the server. The project has been divided into threeparts; password encryption, Java EE authentication and brute force attack. Thepassword encryption part focuses on examining different hash functions executionspeed, the result shows that none of the examined hash algorithms is suitable fordirect use.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.