AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Malmgren, P & Rang, A. När det oväntade inträffar. Litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig död. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Att möta människor i sorg och kris är en del av vårdpersonalens arbete.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet.

Idag blir det allt vanligare att en döende människa tillbringar sin sista tid i hemmet där de närstående ansvarar för en stor del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en döende person i hemmet. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vårda är krävande och innebär stora förändringar, att vilja vårda trots begränsningar och uppoffringar, att få och att sakna stöd, hjälp och information, att uppleva svåra känslor och leva med det oförutsägbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att känna stolthet och att glädjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att närstående är i stort behov av stöd, hjälp och information för att klara av den många gånger svåra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvårdnadsinterventioner samt målsättningen med den palliativa hemsjukvården och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, närstående och den sjuke kan förbättras.

Denna uppsats behandlar hur bevarandeaspekten av ett kulturarv kan beaktas i kommersialiseringsprocessen av detsamma, i turismsammanhang. Vi har i uppsatsen granskat hur aktörer med olika intresseområden inom turismbranschen resonerar kring bevarandeaspekten av ett kulturarv, för att på så vis kunna utläsa om och isåfall hur deras resonemang skiljer sig åt. Vi hoppas att med denna uppsats kunna bidra med nya idéer kring kulturarvsbevarande och dess relevans i turismsammanhang. I kommersialiseringen av ett kulturarv har vi sett att olika aktörer agerar utifrån sina egna intresseområden och att kulturarv främst brukas i ekonomiskt syfte. För att kunna skapa en balans mellan bevarandet och det kommersiella bruket av ett kulturarv, hävdar vi att de bevarande aspekterna måste lyftas fram, genom att se till de värden som är orsaken till att kulturarv kommersialiseras i första skedet.

Biofilter har som funktion att rena kompostgaser från lukt via biologiska, fysiska och kemiska processer. Luften i en komposteringsanläggning kan innehålla hundratals olika ämnen, vissa ämnen kan enskilt vara luktfria men i samverkan med andra luktgivande. En del luktämnen reagerar lätt med sin omgivning och luktreduceringsprocesserna kan påverkas av temperatur, fukt och pH-värde. I denna studie undersöktes hur den luktrenande effekten i biofiltret på Fågelmyrens komposteringsanläggning påverkades av en vattentillsats till filtermaterialet eller den luft som skulle behandlas, detta för att kunna utveckla metoder för egenkontroll av barkfiltret. Prover togs en gång i veckan på in- och utflödande luft från filtret under en treveckorsperiod.

Studiens syfte är att belysa samt uppmärksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade på annat sätt, men som ändå inte kommer in på arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behålla ett arbete eller praktik och på så vis hamnar i ett bestående försörjningsstöd.Följande frågeställningar har använts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingår i gruppen?? Står gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det någon utmärkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhället hantera gruppen? ? Förslag på vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats så inhämtade vi vår empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i två olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att använda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar på att denna grupp av unga vuxna har stora svårigheter att komma in i samhället och fungera i det. Det man har kunnat se är även att trots att det inte finns någon uttalad problematik av något slag, så uttalade ändå våra respondenter misstankar om detta.

The aim of this study was to investigate nurse?s experience of working from the philosophy of palliative care in end of life at home. The study had a qualitative design. Semi-structured interviews were performed with nine nurses working in advanced palliative home care. The analysis of the material revealed four categories and two subcategories.

Avsikten med uppsatsen har utifrån ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att få en bibana byggd och bekostad av staten mellan Piteå och norra stambanan under åren 1891-1911. Metoden är komparativ och kvalitativ vilket innebär att studien grundar sig på de argument aktörerna framhåller när det gäller att motivera de olika sträckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet är till en del av lokalhistorisk karaktär, verk i teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur Piteå kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) Där finns protokoll, brev, räkningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck från riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer är uppsatsen skriven helt kronologiskt för förståelsens skull.

MÖTE MED DEPRESSION EN INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEPRESSION HOS PATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN NIROSHANI BROMAN ELIN SVENSSON LUNDBÄCK Broman, N & Svensson Lundbäck, E Möte med depression. En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhållningssätt till depression i primärvården. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Utbildningsområde omvårdnad 2010. Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i både fysiska och psykiska symtom.

För att minska en produkts brännbarhet tillsätts ofta flamskyddsmedel. De flesta flamskyddsmedel är färdigimpregnerade i produkter när de säljs. Det finns dock undantag och speciellt för den lösa inredningen som gardiner och möbler, är att det finns s.k. additiva flamskyddsmedel att efterbehandla med. Det finns i nuläget inga standardiserade sätt att prova och klassificera dessa medel på, utan all provning sker hos tillverkarna med rent kvalitativa metoder.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården har haft en stadig utveckling sedan 1970-talet. Allt mer palliativ vård bedrivs i hemmet, därmed spelar anhöriga en viktig roll i omvårdnaden. Det krävs därmed ett ökat psykosocialt stöd till de anhöriga från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilken sorts psykosocialt stöd anhöriga önskar av sjuksköterskan, då deras närstående befinner sig i palliativ hemsjukvård. Metod: Metoden som har använts är litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans innehållsanalys.

Studiens syfte är att undersöka kommunikationen mellan lärare och elever under lektioners första fem minuter och vad denna innebär för elevers motivation och fokusering. Våra problemställningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lärare och elever upplever inledningarna, dels hur en lektion kan inledas så att eleverna blir motiverade för lektionen. Metoden vi har valt för att undersöka detta är en kombination av klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Undersökningen är gjord på en gymnasieskola och vi har följt en klass som går år ett på samhällsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lärare och åtta elever. Resultatet visade att det är viktigt att läraren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedet av lektionen för att eleverna ska förstå att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydlig finns risk att eleverna har svårt att finna det fokus som krävs för att följa lektionen och känna sig motiverade inför den.