Bakgrund: Cancer Àr idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 Ärs Älder. Fler mÀnniskor lever allt lÀngre med diagnosticerad cancer men hÀlften av dem som drabbas blir inte botade. NÀr bot inte lÀngre Àr möjligt flyttas vÄrdens fokus till palliativ vÄrd. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vÄrd som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vÄrden och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vÄrden Àr av stor vikt.

Death is the only experience we know we will come across in our lives. Yet it is so difficult to speak about death and the sorrow before and after death occurs. The aim of this literature study was to find out how as a general nurse one can help relatives to handle their situation in mourning. The question was: How does the nurse feel when confronted with mourning relatives? What measures and caring should the nurse take to alleviate the handling of the relatives in mourning? After scrutiny and critical analysis of ten scientific papers, some common denominators have remained.

Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.

Bakgrund: Ma?nga patienter som a?r fo?dda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och a?r vid hysterektomi ra?dda att fo?rlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avla?gsnande av livmodern, a?r ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomga?r cirka en av tio patienter fo?dda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi pa?verka sexualiteten och den sexuella fo?rma?gan.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories ?Comfort in their profession?, ?Support from the organization?and ?Fear of being contaminated?, and five subcategories ?Support from hygiene guidelines?, ? Thoughtfulness?, ?The own responsibility?, ?Feelings of fear and concern?and ?To meet preconceptions?, emerged.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

VÄrd i livets slutskede pÄ en vÄrdavdelning kan vara problematiskt och det Àr lÀtt att den nÀrstÄende hamnar vid sidan av. Trots de hinder som kan ses Àr nÀrstÄende, enligt kompetensbeskrivningen, Joyce Travelbees definition av omvÄrdnad och WHOŽs definition av palliativ vÄrd, en viktig del i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Detta Äterspeglas i de fyra hörnstenar för palliativ vÄrd som lyfts fram i SOU 2001:6: Symptomkontroll i vid bemÀrkelse,samarbete av ett mÄngprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till nÀrstÄende. Behov definieras som ett inneboende krav pÄ upphÀvande av viss brist och Àr enligt Maslow uppdelat i flera nivÄer, frÄn grundlÀggande sÄsom mat, dryck och sömn upp till sjÀlvförverkligande. Bemötande Àr ett komplext begrepp som innefattar en mÄngfald av aspekter relaterat till hur vi nÀrmar oss andra mÀnniskor, dÀribland mÀnniskosyn, synen pÄ vÄrt yrke och respekt för andra mÀnniskor.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nĂ€rstĂ„endes upplevelser av att vĂ„rda en anhörig vid livets slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sĂ€ttet att leva förĂ€ndras: Att vara hjĂ€lplös nĂ€r den sjuke personen lider och försĂ€mras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att fĂ„ styrka av att vara tillsammans: Att kĂ€nna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att nĂ€rstĂ„ende behöver fĂ„ bĂ„de praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade nĂ€rstĂ„ende behov av att fĂ„ information och bli delaktiga i vĂ„rden..

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Isolering kan bli aktuell antingen pÄ grund av infektionssjukdom eller infektionskÀnslighet. Att vara isolerad innebÀr att befinna sig i en myck- et speciell och mÄnga gÄnger skrÀmmande miljö. Detta gÀller framförallt för den person som tvingas till isolering men Àven för nÀrstÄende och sjukvÄrdspersonal. Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara isolerad i samband med infektionssjukdom eller infektions- kÀnslighet. Studien baserades pÄ fjorton vetenskapliga artiklar och ana- lyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest an-sats.

AbstractBackground: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life.Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer.Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose.

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vÄrdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten pÄ olika vÄrdinrÀttningar, omgivna av vÄrdpersonal. Döendeprocessen har pÄ mÄnga sÀttprofessionaliserats vilket fÄtt positiva följder i form av exempelvis bÀttre symtomlindring men Àveninneburit vissa problem dÄ vÄrdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan Àr att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: AttmÀnniskor lever allt lÀngre medför att mÄnga lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.