Syftet med studien var att undersöka kommunsjuksköterskan omvårdnadsdokumentation om bensår i hemsjukvård. Som metod valdes journalgranskning. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen brister på många sätt..

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vård Institution: Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKurs: LVO 110, Vård och omsorg för lärare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vårdpersonal är omvårdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vårdarbetet ska bli så professionellt som möjligt. Inom palliativ vård är det särskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krävs eftersom de döende personerna och deras anhöriga är i en speciell situation. I problemformuleringen berättar vi att det är många vårdgivare som tycker att det är svårt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur läraren kan gå till väga inom undervisningen av palliativ vård och av den anledningen är det svårt för läraren att hantera uppgiften.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Intimate partner violence against women has gone from a concealed family affair to a public issue. The health care services are often those who first come in contact with abused women, despite this many women are not identified as victims of domestic violence. The purpose of this study was to describe nursing care of abused women and factors influencing the care. The study was conducted as a literature review where 18 articles were analyzed. The result showed the importance of the nurses? role in screening for abused women.

Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

Sweden has one of the best elderly cares in Europe and the Swedish care work is also one of the best in terms of quality, compared to other European countries. In recent years, higher demands have been set on the care work and the number of privatizations of public services has increased. In 2009 a new law came into force, the Act on System of Choice (LOV) which increased individual?s right to a greater participation and a free choice in the selection of health and social care providers. This paper aims to highlight the impact of the law, system of choice.

To receive a diagnosis of pancreatic cancer can lead to a tremendous change in a person?s life. Thoughts regarding death may cause a personal crisis which can have negative influences on the patient?s social, mental and spiritual state. Most people with pancreatic cancer are diagnosed in a late stage of the disease.

HIV/AIDS is a chronic disease that has increased and will continue to increase. Most health care workers will one way or another come into contact with it. The purpose of this literature review was to describe factors contributing to nurses' attitudes towards patients with HIV/AIDS. Sixteen articles were analyzed and quality assessed. The results revealed gaps in knowledge among nurses.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt.

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning.

In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases?    The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif?s and Hovland?s (1961) Social judgement theory.

The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development.