Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vårdpersonal och närståendes upplevelser vad gäller vanlig palliativ vård och strukturerade vårdplaner så som LCP/ICP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlaget inhämtades genom att med specifika sökord söka i Högskolan Dalarnas databas ELIN@ efter vetenskapliga artiklar. En artikel har även sökts från en annan referenslista där artikelnamnet använts som sökord. Vid sökningarna har sökorden använts var för sig och i kombination med varandra varvid 13 stycken artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att det fanns brister i den ordinarie palliativa vården vad det gäller kommunikation, symtomlindring och anhörigvård.

Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care".

Genom att stödja personer som får palliativ vård kan deras situation underlättas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som får palliativ vård. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick från de tre huvudområdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara självständig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rädd och oroa sig för symtom så som smärta. Andliga/existentiella behov handlade om att få stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study.

Inledning: Sjuksköterskan möter ofta den palliativa patienten i sitt arbete. I det palliativa skedet kan det vara svårt att upprätthålla och bevara sitt självbestämmande relaterat till de symtom som uppstår vid svår sjukdom. Det blir extra viktigt för sjuksköterskan att hjälpa patienten att göra sin röst hörd. Vi ville fördjupa oss i begreppet självbestämmande och valde att göra en begreppsanalys för att få ökad förståelse och kunskap kring betydelsen och innebörden i palliativ vård. Syfte: Att beskriva begreppet självbestämmande för patienter med cancer i palliativ vård och hur sjuksköterskan kan främja självbestämmande.

This study is based on interviews with heads of unit, care staff and senior representatives from a total of six people. We have in this study directed our focus on care quality in the elderly as a concept in development. It appears, when the elderly do not have any dependents, it is even more important that staff supports some extra where no relatives are involved.Quality of life is the broader concept of good quality care and where a good quality of care is a necessary condition for a good quality of life. According to the social services care is the target that older people will live a good life and be allowed to live in a safe environment, which we intend to investigate in this study. Opportunity for greater influence should now be given to older people and their families on how interventions should be designed and implemented.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Background: Previous research has shown that the understanding and knowledge about the spiritual needs is not given high priority among nursing staff. During the latest years the body and its functions has controlled the healthcare and the spiritual needs has been placed in the background. All humans have spiritual needs that must be satisfied irrespective of religious background. Aim: The aim of this study was to in a caring perspective illustrate patients? spiritual and existential needs in palliative care.

In this study have I examined how treatment of girls with neuropsychological impairments is functioning? I have looked at the theories and methods of treatment on the base of the care program and how it is put into practice. In addition I have interviewed four girls who have undergone the treatment program.To gain perspective on institutional care as a social phenomenon, I have tried to give a brief historical retrospect in which particular care for women are described. I am also affecting certain gender aspects of institutional care. I have also tried to make a brief account of current research on the treatment.The study is a qualitative study in which I am apart from literature studies used participant observation in depth interviews as a method.My results indicate that a well structured treatment with CBT approach can work well to achieve lasting behavioural changes in students..

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvården har representanter från kommun, svenska kyrkan samt primärvården startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess närståendes behov. Denna samverkan startade då parterna upplever att palliativ vård är en komplex vård med många behov hos patienter och närstående. Ambitionen är att se om samverkan kan öka förutsättningarna för att bättre tillgodose de existentiella och andliga behoven då det ofta saknas kunskap om hur och vem som bäst kan hjälpa patienten och dess närstående att hantera dessa frågor.Syftet är att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primärvård och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvården. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Landstingens ansträngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvårds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vård ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har påverkats av denna förändring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Åtta distriktssköterskor från norra Sverige deltog i studien.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.