Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

HÄllbar utveckling Àr en vision som hela vÀrlden efterstrÀvar att uppnÄ. HushÄllsavfallshanter-ing Àr ett sÀtt för att uppnÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer Àr ytterst nödvÀndigt för att kunna uppnÄ en hÄllbar samhÀllsut-veckling. Syftet med fallstudiet Àr att kartlÀgga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushÄllsavfallshantering fortskrider. Det Àr Àven vÄrt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad kÀllsortering i omrÄdet.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

En arbetsrelaterad ohÀlsa samt arbetsmiljöfrÄgans betydelse för individens hÀlsa och vÀlmÄende har medfört att hÀlsofrÀmjande insatser för hÀlsa och sÀkerhet i arbetet utgör viktiga ÄtgÀrder för en förbÀttrad folkhÀlsa. Arbetslivets förÀnderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och sÀkerhetsomrÄdets betydelse för organisationers utveckling och tillvÀxt. Strategier för att skapa hÀlsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgÄngs- och motgÄngsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en sÀkerhetskultur. Metoden som anvÀndes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och sÀkerhetsfrÄgor var givande att driva trots arbetsmiljöomrÄdets komplexitet.

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) Àr en vÀlbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osÀkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det rÄder informationsbrist till patienterna dÀr de kÀnner att de inte Àr förberedda inför behandlingen samt ovetande angÄende hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist pÄ information skapar misstro, SvÄrigheter i beslutsprocessen vid ECT pÄ grund av depression, Upplevda kÀnslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvÄrdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet dÀrefter Àr övergripande, dÀr den störst bidragande faktorn till denna oro Àr risken för relaterade biverkningar.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

För den schizofrene patienten kan kontakten med andra mÀnniskor vara svÄr och de kÀnner ofta skrÀck inför mötet- Detta Àr ett dilemma nÀr patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vÄrden. VÄrdpersonal inom den somatiska vÄrden har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder sÀger sig uppleva att de ofta blir krÀnkta i sina kontakter med sjukvÄrden och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vÄrden. Studien Àr en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som Àr förstahandskÀllor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

En amputation Àr avlÀgsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfÀllen dÄ det inte finns nÄgon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt Àr den vanligaste orsaken till amputation, Àr försÀmrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger pÄ en holistisk syn pÄ mÀnniskan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredstÀllande liv. Förlusten av en kroppsdel innebÀr en stor livsomstÀllning med ett flertal faktorer som upplevs pÄverka livskvaliteten. Dessa faktorer Àr hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och Ängest, smÀrta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som pÄverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA Àr benprotesens pÄverkan pÄ funktion och ADL, depression och Ängest, smÀrta och fantomsmÀrta, kroppsbild och sexualitet.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 Är sedan har förutsÀttningarna för att rÀdda liv förÀndrads avsevÀrt. MÄnga av patienterna som vÄrdades pÄ sjukhus var Àldre och hade svÄra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av lÀkaren men bör föregÄs av samtal med övrig vÄrdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen nÀr ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.