Sök:

Sökresultat:

2350 Uppsatser om Pćverkan pć vardagen - Sida 7 av 157

Hur kan vi pÄ bÀsta sÀtt klara av vÄr nya vardag tillsammans? : Ett underlag för utvÀrdering av ett projekt som syftar till att stödja relationen mellan personer med demens och deras nÀrstÄende

Bakgrund: Demens Àr ett sjukdomstillstÄnd som innebÀr en bestÄende nedsÀttning av kognitiva funktioner. DÀrför behöver personer med demenssjukdom och nÀrstÄende stöd för att klara vardagen bÀttre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvÄrdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvÀrdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp pÄ en dagsjukvÄrdsenhet. Resultat: DagsjukvÄrdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Stödet planeras genomföras vid fem tillfÀllen under fem veckor. Dessa fem tillfÀllen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen pÄ ett annat sÀtt.

Äldres upplevelser av att ta emot hemtjĂ€nst : en kvalitativ studie av hur hemtjĂ€nsten inverkar pĂ„ Ă€ldres sjĂ€lvbestĂ€mmande, inflytande och oberoende i vardagen

Denna c-uppsats handlar om Àldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjÀnst. Syftet Àr att undersöka hur hemtjÀnsten inverkar pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem Àldre med olika nivÄer pÄ hjÀlpbehov. De Àldre upplever att de inte kan pÄverka sin hemhjÀlp. Studien visar ocksÄ att hjÀlptagarna Àr i stark beroendestÀllning i förhÄllande till hemtjÀnsten.

Att skapa motivation: en fallstudie om hur ledningen i LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna Àr för att företaget ska nÄ framgÄng. Motivation och engagemang hos medarbetarna Àr viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och mÄlöverensstÀmmelse. Det Àr ledningens uppgift att skapa förutsÀttningar för detta och till deras hjÀlp finns ett flertal styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förstÄelsen för hur LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken pÄverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svÄrt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

Ungdomar med astma: En beskrivning av vardagen i skolan

Ungdomar pÄverkas av astma pÄ flera olika sÀtt; de har en högre skolfrÄnvaro Àn andra och Àr begrÀnsade i sina fysiska aktiviteter, vilket pÄverkar skolgÄngen. Syfte: Att beskriva hur astma pÄverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvÀrrande faktorer i skolmiljön. Metod: TvÀrsnittsdata frÄn OLINs prospektiva barnstudie Är 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i Ärskurs 8-9. Resultat: Astman pÄverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma frÄn skolan, symtomen förvÀrrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter pÄverkades.

FörvÀrvad hjÀrnskada i tonÄren ? kognitiva svÄrigheter och konsekvenser i vardagen : - en litteraturstudie

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

"En vÀn i fickan" : Ett organisationshjÀlpmedel i vardagen

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svÄrt för mÄnga och speciellt förÀldre. Har eller fÄr man Àven en kognitiv nedsÀttning blir detta i stort sett omöjligt utan hjÀlpmedel.MÄlet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjÀlpmedelför att underlÀtta vardagen för Àldre med funktionsnedsÀttning och personer med kognitivanedsÀttningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning dÀr anvÀndarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sÄgs hos mÄlgruppen under förstudierna var att kunnakontakta nÀrstÄende och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta anvÀndesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, pÄminnelser samt tids- och ekonomihjÀlpmedeli analog eller digital form.

Grönt Àr skönt : - En studie om företags sociala ansvarstagande i klÀdbranschen 

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

Gymnasieelevers intresse för naturvetenskap

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ÀmnesinnehÄllet i gymnasiets kÀrnÀmneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjÀlp av en enkÀt. FrÄgorna var uppdelade dels efter ett fokus pÄ antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter Àmnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. JÀmfört med elever pÄ det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever pÄ yrkesförberedande program och det samhÀllsvetenskapliga programmet lÀgre för naturvetenskapliga begrepp, men ocksÄ, i omkring samma utstrÀckning, lÀgre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor pÄ samtliga program.

?Mer ledare och mindre chef? Chefers uppfattningar om corona krisens och digitaliseringens p?verkan p? deras s?tt att leda och vara ledare p?

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Upplevelsen av att vara manlig sjuksköterska : En kvalitativ intervjustudie med manliga sjuksköterskor verksamma inom svensk sjukvÄrd.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Leva med typ 1 diabetes - En litteraturstudie

Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en kronisk sjukdom som krĂ€ver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invĂ„nare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för bĂ„de akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie dĂ€r tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Barns rörelsemöjligheter i förskolan

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleÄldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhÀlle förhÄller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att fÄ en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer pÄ tre barn i Äldrarna, 1, 3 och 5 Är. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.

Att bemöta barn med ADHD-diagnos.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Visuella bildmaterial i matematiken

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, kÀnner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. UtifrÄn tidigare erfarenheter har vi oftast stött pÄ pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. IstÀllet Àr pedagogerna fokuserade pÄ att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras pÄ förskolans lÀroplan. UtifrÄn tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmÀrksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hÀnsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter pÄ i vardagen.

Hej tidspress, hejdÄ vÀlbefinnandet? : en studie av svenska revisorer

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->