Sökresultat:
1461 Uppsatser om Påverkan på klassen - Sida 34 av 98
Lyrik i skolan: att utveckla barns kreativa skrivande genom att skriva dikter
Vårt examensarbete gick ut på att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik som vi gjorde i år 4 på en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna på, läsa och skriva dikter på varierande sätt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssätt.
Kommunikationsmönster ? hur fungerar det? : Och hur kan det förbättras?
Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..
Kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer : En litteraturstudie
Sexualitet kan uppfattas som obekvämt och därmed undviks det ofta att prata om det inom vård och omvårdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark på-verkan på kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rädsla för samlagssmärta; förändrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försämrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförändrad eller stärkt relation samt lättnad över att vara besvärsfri.
Naturvetenskaplig undervisning med funktionshindrade elever : En intervjustudie på grundskolans senare år och gymnasiet
Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.
Naturens p?verkan p? elever i skolan: En forsknings?versikt ?ver hur biologiundervisning utomhus p?verkar elever med fokus p? intresse
In the Western world the interest in science in schools is steadily declining. Focusing on
interest is important to encourage students to lifelong learning which is a written purpose of
the Swedish curriculum. This literature study examines if biology education outside in nature
could be a part of the solution for this problem and the question of issue is how can education
outdoor enhance students? interest for biology and what other aspects does this effect
simultaneously? The method of block search was selected for addressing this question,
utilizing the ERIC and ERC databases. The results show that situational interest increased
with outside education due to aspects such as: novelty, hands-on, knowledge acquisition and
social interaction.
Sam- och särundervisning i Idrott & Hälsa på högstadiet -Tillfällighet eller möjlighet?
Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.
Stormande kunskaper - en undersökning om år 6 elevers kunskaper kring begreppet storm
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur vissa elever i år 6 uttrycker sig kring frågor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? Utifrån svaren ville vi även ta reda på om eleverna uppnår till de mål i geografi för det femte skolåret, som kan kopplas till väder, specifikt storm.
Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever på en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnår de mål som är kopplade till kursplanen i geografi för det femte skolåret, beträffande begreppet storm.
Varför träna?
Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan på många av kroppens system. Därför är syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har därför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning.
SKOLAN OCH KLOCKAN
Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används igymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inteundervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal eleverklassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid.
Ledtids- och spillminimering av CKB
Marknaden för skogsprodukter i västvärlden kännetecknas av en överetablering. Uppkomsten av detta beror till stor del på att under den senaste tiden har förbättrade produktionstekniska lösningar lett till ökad produktionskapacitet, en ökning som varit större än marknadens utveckling, samt även en hårdare konkurrens från andra delar av världen. Stora Enso Packaging Boards, som är en del av den svensk-finska skogindustrikoncernen Stora Enso, har påverkats likt övriga företag inom industrin. Vid Skoghalls bruk i Värmland tillverkas kartong, både vätskekartong och kartong för torra varor. Den kartong som används för torra varor går under namnet Coated Kraft Back, men benämns vanligtvis enbart som CKB.
Genus som den deliberativa kommunikationens utmaning : En klassrumsstudie av isärhållande och hierarki
Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet.
Åldersblandade klasser. På vinst eller förlust
Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat.
Lättlästa nyhetstexter? : En jämförande analys av hur lättförståeliga texter från tidningarna 8 SIDOR och Sesam kan anses vara ur ett andraspråksperspektiv.
Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.
Elevers läs- och skrivsvårigheter : ur lärares perspektiv
Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.
Tyst i klassen, nu räknar vi! : En studie av muntlig kommunikation under matematiklektioner
De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker. Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.