Sökresultat:
1171 Uppsatser om Pćverka - Sida 49 av 79
Vilket innehÄll prioriteras i skolÄr 1? : en studie av vad lÀrare prioriterar i grundskolans tidigare Är och varför
Vi valde att skriva om vilket innehÄll som prioriteras i grundskolans tidigare Är, med fokus pÄ skolÄr 1. Detta val grundar sig delvis pÄ att lÀraryrket Àr mycket uppmÀrksammat av samhÀllet och att det Àr ett stort och viktigt uppdrag att verka som lÀrare. Vi har insett att lÀrare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare Är, men varför och hur? Hela tiden varje dag stÄr lÀrarna inför en mÀngd valsituationer i sitt arbete och vad Àr det som styr deras val i undervisningen? Syfte VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför lÀrare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser lÀraren vara ett viktigt innehÄll i det han eller hon undervisar om? Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns möjligheter eller svÄrigheter för lÀrarna att göra dessa val och prioriteringar.
Arbetstagarens rÀtt att anvÀnda sociala medier : GrÀnsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten
Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.
SEB - en vinnare i konkurrensen?
I denna uppsats har vi redogjort för den nya konkurrenssituationen pÄ bankmarknaden, som bl.a. uppstÄtt till följd av tydlig avreglering, globaliseringen och teknologiska utvecklingen. Vi har i uppsatsen funnit att denna utveckling inte bara skall betraktas som nÄgot tillfÀlligt utan snarare som början pÄ en ny epok. Vi har vid en nÀrmare granskning av den rÄdande marknadssituation visat pÄ att det idag finns en rad faktorer inom bankmarknaden som pÄ olika sÀtt inverkar pÄ SEB:s och andra marknadsaktörers konkurrensstrategier. En nÀrmare syn visar Àven att bankmarkanden i flera avseenden öppnats upp och gett upphov till en rad nya segment för nya aktörer att verka pÄ.
Kvinnans plats i historien : ett elev- och lÀrarperspektiv pÄ den gymnasiala historieundervisningen
SammanfattningGenusperspektiv pÄ undervisning och lÀrande Àr nÄgot som allt mer efterfrÄgas i samhÀllsdebatten, och föreskrivs Àven i de övergripande mÄlen i styrdokumenten. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och pÄ vilket sÀtt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angÄende historieforskning och historieundervisning.Den metod som anvÀnts Àr en kombination av kvantitativa enkÀter med elever och kvalitativa intervjuer med sÄvÀl lÀrare som elever pÄ gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkÀter, 4 elevintervjuer, samt 2 lÀrarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag fÄ fram en heltÀckande och nyanserad bild.De resultat som uppnÄtts visar bl.a. pÄ en ganska traditionell syn hos sÄvÀl lÀrare som elever pÄ kvinnans roll genom historien, dÄ man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen Àr enskilda, historiskt kÀnda kvinnor med makt som fokuserats i stor utstrÀckning.
Budgetens vara eller icke vara : En studie om Handelsbankens, Swedbanks & LÀnsförsÀkringar Banks syn pÄ budget
Budgetens vara eller icke vara har under lĂ€ngre perioder varit ett omdiskuterat Ă€mne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget Ă€r ett lĂ€mpligt styrverktyg eller ej. Ă
ena sidan har budgeten starkt kritiserats, Ä andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 pÄvisat att budget fortfarande anvÀnds i stor utstrÀckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes nÄgot mindre utforskat.Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt LÀnsförsÀkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande anvÀnds, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna pÄ respektive bank genomförts.Slutligen kan det konstateras att synen pÄ budget fortafarande Àr nÄgot tudelad.
Hur en app kan go?ra ett museibeso?k mer attraktivt : Hur en mobil applikation kan skapa merva?rde till ett museibeso?k
AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.
Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav pÄ vad som utmÀrker ÀndamÄlsenliga ekonomisystem
En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.
Behov och efterfrÄgan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun
Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrĂ„gan det fanns av att upprĂ€tta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjĂ€nsten ur ett förĂ€ldraperspektiv. Den offentliga sektorn har lĂ€nge dominerats av en tĂ€mligen introvert syn pĂ„ kommunikationsuppdraget, dĂ€r tyngdpunkten har legat pĂ„ skyldigheten att informera. NĂ€r det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare Ă„r genomgĂ„tt förĂ€ndring, dĂ€r de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus pĂ„ service. Kommunerna som ingĂ„r i SjuhĂ€rad/Södra Ălvsborg har ingĂ„tt i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring förĂ€ldrastöd i SjuhĂ€rad/Södra Ălvsborg".
Kan vi pÄverka barns musikaliska utveckling? - En undersökning om förÀldrars uppfattning av fostrets samt spÀdbarnets mottaglighet för musikaliska intryck
Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.
VÀgen mot anstÀllbarhet : en fallstudie av ett rehabiliteringsprojekt
Syftet med denna D-uppsats Àr att undersöka hur den nya betoningen pÄ arbetslinjen pÄverkat rehabiliteringsarbetet för lÄngtidssjukskrivna med psykisk ohÀlsa samt arbetets mÄlsÀttning att öka de sjukskrivnas ?anstÀllbarhet?. Utöver detta Àmnar vi Àven se hur grÀnsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan gÀllande individernas anstÀllbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer frÄn det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vÄrt problemomrÄde.Studien bygger pÄ dominerande teorier inom omrÄdet anstÀllbarhet och domÀnkonflikter men har Àven inslag av teorier ifrÄn omrÄden sÄsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsÀkringspolitiken antyder en förÀndrad mentalitet rörande hanteringen av lÄngtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohÀlsa.
Ănglar och Demoner göms under samma pĂ„följd : - Ett nytt pĂ„följdssystem mĂ„ste utvecklas.
Syfte:           Denna studie har som syfte att utvÀrdera pÄföljdssystemets betydelse för den enskilde fastighetsmÀklarens handlande. Vi ska Àven försöka utveckla det nuvarande pÄföljdssystemet för att skapa en mer rÀttvis bedömning av varje enskild fastighetsmÀklares handlande.Metod:         För att kunna utrÀtta vÄr studie har vi analyserat FastighetsmÀklarnÀmndens Ärsböcker Är 2007 ? 2009 samt utfört intervjuer med personer inom branschen. UtifrÄn detta har vi erhÄlligt vÄr empiriska data. Dessutom har vi förstÀrkt vÄr analysering genom att jÀmföra systemet med advokatsamfundets pÄföljdssystem samt anvÀnt oss av vÀsentlig litteratur och lagstiftning.Resultat & slutsats:          VÄra slutsatser visar att branschen Àr i behov av en nyutveckling av sitt pÄföljdssystem för fastighetsmÀklarna.
FrÄn grundutbildning till yrke : en studie i motivationsfaktorer
En intervjustudie genomfördes pÄ ett urval av Ätta kadetter, studerande pÄ Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund frÄn grundutbildningen likvÀl som frÄn en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka pÄverkade dem att söka internationell tjÀnst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mÀngd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjÀnst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i tvÄ kategorier, nödvÀndiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.
NÀrstÄendes upplevelser av sjuksköterskans omvÄrdnad vid vÄrd i livets slutskede
Bakgrund: Behovet av god palliativ vÄrd pÄ generella vÄrdavdelningar pÄ sjukhus Àr stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebÀr att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de Àr specialiserade inom palliativ vÄrd eller ej, nÄgon gÄng kommer att vÄrda palliativa patienter och deras nÀrstÄende. Sjuksköterskan har en svÄr men viktig uppgift att ge god omvÄrdnad inte bara till patienten utan ocksÄ de nÀrstÄende. Det hÀr innebÀr bland annat att erbjuda tillrÀckligt med stöd samt verka för de nÀrstÄendes delaktighet i vÄrden. Syfte: Att belysa hur nÀrstÄende till patienter i livets slutskede som vÄrdas pÄ sjukhus upplever omvÄrdnad frÄn sjuksköterskan.
Att verka inom ramarna : En studie i syfte att jÀmföra en organisations riskarbete med COSO:s : riskhanteringsramverk samt Enterprise Risk Management
Den omgivning organisationer idag stÀlls inför blir alltmer krÀvande. En allt hÄrdare reglering, hot frÄn nya teknologier, samt de företagsskandaler som hÀrjat i media, har lett till att dagens organisationer ser pÄ risk pÄ ett nytt sÀtt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering Àr Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som anvÀnds för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, bestÄr av Ätta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete pÄ ett korrekt sÀtt.Studiens syfte Àr att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.
Projekt Charlie : en studie av en pedagogisk metod
Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, fÄ kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet Àr effektivt samt ta reda pÄ vad lÀrare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas sjÀlvkÀnsla, beslutsfattande och hantering av kÀnslor tillsammans med information om droger som förebyggande ÄtgÀrd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstÄ den efterföljande fÀltstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.